Forskningsprofilen

Forskningsprofilen vid Svenska social- och kommunalhögskolan förenar forskning i nordisk välfärd med forskning i etniska relationer till innovativa och mångvetenskapliga ansatser. Forskningsprofilen svarar på den nordiska välfärdsmodellens nya utmaningar genom att förena expertisen inom högskolans olika forskningsområden till en stimulerande forsknings- och undervisningsmiljö.

Högskolans forskning bedrivs huvudsakligen inom fem tematiska nätverk som förenar expertisen i högskolans olika vetenskapsområden. Högskolans sex vetenskapsområden journalistik, rättsvetenskap, socialt arbete och socialpolitik, sociologi, socialpsykologi samt statskunskap med förvaltning utgör basen för den forskningsverksamhet som bedrivs i nätverken.

Undervisningen är forskningsbaserad, vilket innebär att nedan nämnda forskningsområden ligger som grund för undervisningen vid Soc&kom.

Forskningen i nätverket täcker ett vitt urval av frågor relaterade till områden inom etniska relationer och nationalism inklusive migration och integration, mångfald och språkliga minoriteter.

I aktuella forskningsprojekt analyseras bland annat hur transnationella sociala resurser kan mobiliseras för sociala och politiska aktiviteter bland diasporagrupper, betydelsen av sociala nätverk och institutionellt stöd i integrationsprocesser, ungdomars rörlighet, flerspråkighet som utmaning och resurs, minoritetsmiljöer och medier samt invandrare och arbetsmarknaden.

Nätverket upprätthålls av Centret för forskning om etniska relationer och nationalism, CEREN. CEREN koordinerar även det internationella magisterprogrammet Master's Degree Programme in Ethnic Relations (ERI).

 

Inom nätverket utförs mångvetenskaplig forskning kring människors välfärd, den nordiska välfärdspolitikens utformning och legitimitet samt välfärdens värdemässiga grundvalar. Ytterligare analyseras mekanismer bakom olika former av ojämlikhet samt lösningsmodeller och interventionsformer inom välfärdens olika delområden.

Den pågående forskningen inbegriper bland annat projekt om bekämpning av ojämlikhet i en tid av knapphet, förändringar i betydelsen av begreppet folkhälsa, tidigt stöd för föräldraskap, medborgarskapspraktiker i den lokala välfärdsstaten, rehabiliteringstjänster för immigrantfamiljer samt gynnsamma och ogynnsamma effekter av IKT i hälsovården.

I nätverket utförs forskning om journalistikens och kommunikationens förändrade förutsättningar. Särskilt analyseras hur den digitala utvecklingen påverkar arbetsfältet och journalistisk praxis samt de nya krav på professionell kunskap och journalistiska innovationer som förändringarna medför. Vidare analyseras hur utvecklingen påverkar behovet att gestalta omvärlden i olika former av kommunikation – i medierna, i företag och organisationer, och i den mellanmänskliga vardagskommunikationen.

Det redaktionella laboratoriet är en plattform för att samla expertis och sprida forskningsbaserad kunskap om produktutveckling samt test- och implementeringsforskning på området. Pågående forskningsprojekt rör bland annat: automatisering av nyheter och redaktionella funktioner, hyperlokal publicering, nyheters innehåll i genusperspektiv samt medier i minoritetsmiljöer. 

Nätverket omfattar mångvetenskaplig forskning om individens sociala livsvillkor, identiteter, olika grupper och samhällen. Forskningen söker mönster i individens handlingar, hur grupper och samhällen är uppbyggda och hur makten i samhället fungerar. Vi tillämpar problematiserande perspektiv på genus i relation till andra maktordningar och kategoriseringar, exempelvis sexualitet, etnicitet, ras, funktionsförmåga, klass och ålder. Sociala och historiska processer som formar nordiska förståelse, praktiker och strukturella ramar för identitet, genus- och andra ordningar studeras ur ett jämförande nordiskt och globalt perspektiv.

Den pågående forskningen inbegriper bland annat diskursanalytisk forskning om genusskapande praktiker i journalistiska texter, projekt om innovation och vardagligt motstånd, samt forskning om ungdomar. 

I nätverket analyseras hur politiken utvecklas och förändras i spänningsfältet mellan å ena sidan medborgarnas politiska engagemang och deltagande och å andra sidan starkt föränderliga samhällsinstitutioner. Av särskilt intresse är hur samhälleliga och institutionella förändringar påverkar individers värderingar, attityder och deltagande men också hur nya offentliga organiserings- och styrningsformer som åtgärdsprogram, partnerskap, nätverk, projekt och lokala aktionsgrupper påverkar politikens utfall.

Pågående forskningsprojekt handlar bland annat om sambandet mellan personliga värderingar, politiska attityder och röstningsbeteende, nya informations- och kommunikationsteknologiers betydelse för politiskt deltagande och offentlig organisering, projekt- och samverkansbaserade organiseringsformer i offentlig verksamhet samt offentliga myndigheter som agenter för innovation och förnyelse.