Bladens totala livslängd är dock kort, eftersom de nya blad som utvecklas i början av tillväxtperioden ersätter fjolårsbladen (som övervintrat gröna). De vintergröna växterna har därmed drag av både städsegröna växter (övervintrande gröna blad) och lövfällande växter (bladens livslängd relativt kort). På basen av tidpunkten då bladen vissnar kan de vintergröna växterna indelas i olika grupper:
- alla blad bibehålls gröna under vintern och vissnar först i början av följande tillväxtperiod då de nya bladen utvecklas. Exempel på dylika arter är blåsippa, harsyra, skogsbräken och stensöta.
- en del av bladen vissnar på hösten och under vintern, eller så vissnar bladspetsen medan bladets basdelar förblir gröna under vintern. Exempel på dylika arter är många halvgräs och gräs, samt vårfryle.
- arter som bildar bladrosetter; de äldsta bladen i rosetten vissnar, medan de yngre bladen bibehålls gröna under vintern. Dessa växter kan vara fleråriga (prästkrage), två-åriga (kungsljus) eller höstgroende 1-2-åriga växter (lomme, penninggräs)
- de blad som bildats under tillväxtperioden (sommarblad) vissnar på hösten, men samtidigt bildas nya vinterblad, som bibehålls gröna under vintern. Till exempel smultronets sommarblad får i september en tydlig rödaktig höstfärg, men innan bladen vissnar får smultronet nya klargröna vinterblad.
- nya blad bildas redan under hösten efter det att de gamla bladen vissnat. Backlökens första blad växer från löken under hösten, och bladen förtsätter sin tillväxt följande vår. Tillväxt av bladen är möjlig också under vinterns milda perioder och under snötäcket.
LITTERATUR
Åström H., Saarinen T., Lundell R., Rasmus S., Edgren E., Alho S. & Hänninen H. 2012. Lauhat talvet – edut ja haitat kasvien talvehtimiselle. –Luonnon Tutkija 116 (1–2): 4–12.
Åström H., Metsovuori E., Saarinen T., Lundell R. and Hänninen H. 2015. Morphologic al characteristics and photosynthetic capacity of Fragaria vesca L. winter and summer leaves. –Flora 215: 33–39.