Vad forskar du i?
Jag forskar i sociala relationer till mat och ätande. Jag undersöker de uppfattningar om mat och ätande som råder i vårt samhälle. Det innebär alltså att jag inte undersöker hur näringsrik eller hälsosam maten är, även om det också är teman som är nära knutna till vår uppfattning om vad ”bra mat” är.
Utgångspunkten för min forskning är att maten speglar vilka vi är. Vad är viktigt för oss som individer, medlemmar i en befolkningsgrupp eller som nation? Hur ser våra samhällsstrukturer ut och hur har de formats på matens villkor? Hur syns vardag och fest i matvanorna?
I min forskning har jag fokuserat särskilt mycket på den så kallade kulturella smaken. I samband med mat handlar det förutom om smakfaktorer som kan upplevas med sinnena också i hög grad om sociala relationer, samhällsställning, intresse och kunnighet.
Vad kommer din forskning att påverka, och hur?
Mitt forskningsresultat synliggör de sociala maktpositionerna. Förhoppningsvis kommer resultaten att hjälpa oss att kritiskt granska både vårt eget förhållande till mat och vad som i allmänhet anses vara ”bra” eller ”rätt” ätande.
Matproduktionen stöds med politiska beslut. Det är inte bara ett sammanträffande att vi äter i allmänt storkök, vilka livsmedel vi hittar på butikshyllorna eller vilka livsmedel som konsumenterna har råd med.
Mattidskrifter, kokböcker, lifestyle-konton på sociala medier, matlagningsprogram och alla matbilder som våra medier visar oss avspeglar vår tid. Men den förmedlas mycket ofta av särskilda kulturella ”portvakter” eller intressegrupper. Det är alltså inte den enda sanningen om vad ätande är.
Kristider syns i vad vi äter. Likheter till tidigare kriser, såsom krigstiden och den ekonomiska recessionen, kan även skönjas i våra matvanor under kriserna på sistone. Mat förenar således människor över tid och människogrupper: tröstmat är en del av barndomens matminnen, och de traditionella recepten och tanken om vad festmat ska bestå av håller sig relativt oförändrade, även om olika kulturella strömningar för med sig lite nya matkulturella former. Det mest centrala för matkulturen är sist och slutligen de sociala förhållandena: att samlas för att äta mat tillsammans med andra människor gör kost till mat.
Vad inspirerar dig särskilt mycket inom ditt område just nu?
Matprat är också just nu ett inspirerande evighetstema. Vår uppskattning och våra åsikter syns i hur, var och ur vilken synvinkel vi diskuterar mat. I årtusenden har det diskuterats vad ”äta rätt” betyder och intresset för ämnet verkar inte minska.
Förändringar i samhället och vardagen återspeglas direkt i de olika sätt som vi ger maten betydelse. Mat är ett ämne som lätt blir värdeladdat och ger upphov till eldiga debatter. Det är otroligt fascinerande att följa matdiskussioner på sociala medieplattformar, de traditionella mediekanalerna eller varför inte runt restaurangbordet.
Hur de så kallade vanliga konsumenterna pratar om mat och det språk de använder har också under de senaste decennierna blivit alltmer professionellt. Det återspeglar också tydligt dagens värderingar som betonar att vi är öppna och kulturella allätare.
Taru Lindblom är professor i matkultur vid Pedagogiska fakulteten.