Universitetet utbildar framtida experter som i sinom tid kan göra genombrott inom olika samhällsområden. Därför är det avgörande att undervisningen som ges vid universitetet är så bra som möjlig, säger Auli Toom, professor i universitetspedagogik vid Helsingfors universitet.
– De experter vi utexaminerar måste ha en relevant kompetens och tillgodose behov inom olika områden. Det är viktigt att de har kapacitet att hantera komplicerade situationer och framtida utmaningar.
Toom forskar kring lärande och undervisning och sambanden mellan dessa vid universitetet. Hon är prodekanus vid Pedagogiska fakulteten och leder Centret för universitetspedagogik (HYPE).
God undervisning utmanar men ger även friheter
Vid universitetet har vi tillgång till forskningskunskap om hur studenter lär sig, på vilket sätt det lönar sig att undervisa dem och hurdan undervisning som främjar utveckling av expertis och välbefinnande.
Samtidigt måste undervisningen hörsamma det omgivande samhället. På så sätt vet vi vad som händer inom olika områden och hur det ska beaktas i undervisningen.
Den viktigaste utgångspunkten för universitetsundervisningen är förstås att studenterna lär sig. De ska lära sig de centrala kunskaperna och färdigheterna inom sitt område och få ett djupt intresse för det, samt hitta viljan att utvecklas i sina studier och sin karriär.
–Det väsentliga är att utmana studenterna att kognitivt ta itu med det som de är på väg att lära sig. De måste få en möjlighet att tänka kritiskt, ifrågasätta och påverka.
Under pandemin framgick det tydligt hur individuellt lärandet är. Vissa studenter led medan andra mådde bra och gjorde framsteg. Toom tycker det är intressant att studenterna vid Helsingfors universitet genomförde fler studiepoäng än vanligt under coronatiden.
Hårda krav på både studenter och lärare
Utan forskningskunskap skulle pedagogiska beslut om undervisning fattas utifrån erfarenheter och föreställningar. Tack vare Toom och forskarna vid Centret för universitetspedagogik, får de som beslutar om utbildningsprogrammens innehåll och undervisning tillgång till forskningskunskap om lärande och undervisning.
Utöver forskning ombesörjer centret den pedagogiska utbildningen hos den personal som undervisar vid universitetet. Utbildningen är frivillig men enligt Toom har många forskare, lärare och doktorander förstått dess värde.
–En lärares personliga erfarenheter och föreställningar är oftast inte identiska med det som forskningen säger om gott lärande och god undervisning.
Fyra gånger under varje students studietid följer centret upp studenternas erfarenheter av studierna, lärmiljön och välbefinnande genom enkäten HowULearn. Enkätresultaten visar att studenterna i nuläget främst är oroliga över sitt välbefinnande. En stor fråga är varför unga är så belastade och stressade.
–Vi måste vara medvetna om hurdana utmaningar studenterna har tampats med särskilt under de senaste åren. Vid Helsingfors universitet har vi beaktat detta till exempel i arbetet med undervisningsplanerna, i utvecklingen av handledningstjänsterna och i resursallokeringen av tjänsterna.
Toom anser att universitetsundervisningen hela tiden förbättras. Ändå varierar lärarnas pedagogiska kompetens fortfarande. Modern undervisning ställer stora krav även på lärarna eftersom också de ständigt förväntas lära sig nya saker.
Människan måste hållas involverad i digitalisering av undervisningen
Trycket att digitalisera undervisningen var stort redan före pandemin. Toom anser att digitala undervisnings- och studiemetoder är bra, men att vi under det digitaliseringssprång som pågår inte får glömma hur människan lär sig. Om vi påskyndar språnget finns det en risk att det inte tjänar lärandet eller utvecklingen av expertisen.
Toom påminner att människan lär sig långsamt. Lärande kräver tid, diskussion, gemensamt kunskapsbyggande och förståelse av orsak och verkan. Dessa förverkligas inte genom undervisning som upprepar information, utantilläsning eller enkla nätkurser som riktar sig till stora grupper.
–I samhället finns ett högt tryck att effektivera och snabbt få till stånd mycket, men detta kan inte göras på bekostnad av gott lärande.
Nu publiceras forskning om lärande och undervisning från tiden under pandemin. Enligt Toom framhäver resultaten bland annat samhörighetens betydelse för lärandet och välbefinnandet. Coronapandemin var en kulminationspunkt, varefter undervisningen samt välbefinnandet hos studenterna och personalen har diskuterats med allt större allvar.
–Nu märker vi hur mycket vi påverkas av att det sociala umgänget ändrar i kvalitet eller form. Samhörighet är en förutsättning för lärande av hög kvalitet.
Vetenskap och utbildning är byggstenar för vår välfärd. Det är en ödesfråga för framtiden hur vi satsar på dem. Läs mer om hur vetenskap och utbildning påverkar samhället och bekanta dig med våra mål för regeringsprogrammet 2023–2027.