En vindby av förändring. Så beskriver Seija Kairavuori, äldre universitetslektor i bildkonstens didaktik det mest centrala fenomenet inom sitt undervisningsområde, alltså hur bilden har förändrats.
– Under min lärarkarriär har foton och videobilder digitaliserats och blivit mobila. Nu kan bilderna vara fysiska och multisensoriska virtuella rum som möjliggör en fusionsliknande upplevelse av deltagande eller så kan bilder skapas med hjälp av artificiell intelligens på basis av bild- eller textmaterial.
Seija Kairavuori undervisar blivande klasslärare. Förändringar i den visuella kulturen har öppnat nya verksamhetsmiljöer och verktyg för lärarutbildaren.
Numera är kan alla fotografera, filma och skapa bilder, och det är en kultur som pågår överallt, bilder delas och upplevs på nya sätt.
– Att avbildas i eller producera bilder är en viktig del av att skapa och upprätthålla sociala nätverk eller utelämnas från dem. Eviga frågor i människans mognadsprocess, den egna identiteten och platsen i den egna gruppen, delaktighet och aktörskap kommer till uttryck i bilden, avbildandet och tolkningarna av bilden på ett sätt och i en utsträckning som har förändrats radikalt.
Kairavuori är också fascinerad av frågor kring bildens förhållande till ”sanningen” och den mänskliga, upplevda verkligheten. Samtidigt som den mobila digitala och artificiella intelligensen utvidgar bildens medborgarfärdigheter i sin egen riktning behövs också en djupare förståelse av de färdigheter som hör ihop med kroppslig inlärning och av de färdigheter som är förknippade med materiella bilder och som vi lär oss långsamt. Det behövs också en förståelse av den särprägel för mognad och uppfostran som dessa färdigheter har.
Genom att själv skapa och diskutera bilder förkovrar vi den kritiska förmågan att läsa bilder och öppnar möjligheter att aktivt påverka.
Nya initiativ
Under handledningen av undervisningspraktiken har Kairavuori tillsammans med studenterna och handledarna använt en 360-graders videokamera. Den gör det möjligt för studenten att immersivt återgå till händelserna under sin lektion och analysera dem.
Hon deltar också i att utveckla de museibesök och workshoppar vid konstmuseet Ateneum som sker på distans. Målet är att göra dem tillgängliga för alla skolor.
Som konstfostrare intresserar sig Kairavuori för erfarenhetsbaserat och kroppsligt lärande som del av allmänbildande utbildning och olika kunskapsformer.
– Tidigare erfarenheter och lärdomar visar var det nya och okända kan börja och när det är dags att våga utforska sig själv och den omgivande verkligheten, och även om det råder osäkerhet vara öppen för olika alternativ och oavslutade tolkningar. Det djärvaste du kan göra när du lär dig något nytt är att avancera och låta osäkerheten synas.
Konsten som arbetsmiljö liknar ett dynamiskt öppet kontorslandskap där inte ens lärarens plats alltid är den samma utan kan variera beroende på vad läraren just nu är eller kan. När vi skapar och tolkar konst arbetar vi oss fram som halvfärdiga mot möjliga världar. Läraren är samtidigt också med och lär sig.
Välbefinnande bygger på dialog
Seija Kairavuori strävar efter att både i sin undervisning och när hon utvecklar undervisningen ge utrymme för dialog och utbyte av tankar. Som ledare för kandidatprogrammet strävar hon efter att regelbundet träffa studenternas representanter och systematiskt hålla sig à jour med deras respons på undervisningen och med studenternas välmående.
– Att bli hörd, ha möjlighet att påverka samt att visa ömsesidig uppskattning är viktigt för ett välmående universitet.
En frizon för att begrunda konst och undervisning
Som lärare vill Seija Kairavuori bygga en frizon där studenterna kan begrunda frågor som berör bilden, konsten och utvecklingen till lärare, så att mångfalden får förverkligas som rikedom.
I undervisningen betraktas kulturella strukturer som kringskär jämställdhet och jämlikhet på ett kritiskt sätt. Under årens lopp har det bland annat förekommit en könsuppdelning även inom bildkonsten bland både professionella och amatörer.
– Barns och ungas visuella kultur kan fortfarande visa prov på starka antaganden och gränsdragningar till exempel när det gäller färger eller intresseobjekt. Som en konstfostrare med intresse för social rättvisa och inkluderande undervisningsmetoder anser jag att välmåendet hos studenter syns i ett mod att ställa frågor och ifrågasätta de här sakerna och att vara den man är i den egna gruppen.
Seija Kairavuori valdes till Helsingfors universitets Lärarakademi år 2022. Hon arbetar som äldre universitetslektor i bildkonstens didaktik vid Pedagogiska fakulteten. Kairavuori leder kandidatprogrammet vid den Pedagogiska fakulteten.