I höstas skulle medeltidsforskaren José Filipe Silva åka till Madrid för att arbeta som professor där. Men Madrid fick vänta när han fick veta att hans projekt Rationality in Perception: Transformations of Mind and Cognition 1250-1550 beviljats en betydande europeisk forskningsfinansiering.
Nu har José Filipe Silva bosatt sig i Helsingfors igen och ska tillträda sin biträdande professur i medeltida filosofi.
‒ Jag är framför allt intresserad av begreppet perception, d.v.s. hur vi får information om den yttre världen. Jag forskar också i kunskapsteori, medvetandefilosofi och problematiken kring förhållandet mellan kropp och sinne, berättar Silva.
‒ Helsingfors universitet har en lång och stark tradition av forskning i filosofins historia, logik och vetenskapsfilosofi, men universitetet har aldrig tidigare haft en professor i filosofins historia.
José Filipe Silva beviljades projektfinansiering av ERC, dvs. Europeiska forskningsrådet. Utöver Silva arbetar tre forskardoktorer och en doktorand med projektet.
Vad är perception?
José Filipe Silva är särskilt intresserad av vad de så kallade augustinska filosoferna skrev om perception på medeltiden, från och med år 1250.
Vi producerar kommenterade översättningar av medeltida texter.
– Den allmänna uppfattningen är att den aristoteliska filosofin dominerade på den tiden. Enligt den aristoteliska filosofin är människan en passiv mottagare av information, medan den augustinska skolan ansåg att människan är en aktiv deltagare i perceptionen, berättar Silva.
– Det är just detta mitt projekt undersöker: hur och vad de augustinska filosoferna skriver om perception och vad aktiv perception innebär för dem.
– Vi gör också dessa medeltida texter tillgängliga för andra. Vi producerar kommenterade översättningar och andra publikationer, så att också de som inte kan läsa originaltexterna kan lära sig om augustinismen. Det är viktigt, eftersom de augustinska filosoferna har mycket att bidra med till den moderna debatten om perceptionsfilosofi.
Tips för dem som söker internationell finansiering
Ansökningsprocessen för internationell forskningsfinansiering är ofta komplicerad och kan inkludera en intervju med en expertgrupp.
– Det lönar sig att gå på intervjun med en positiv attityd och inte underskatta medlemmarna i gruppen. De vet nog hur en bra ansökan ser ut, även om de kanske inte är experter på just ditt forskningsområde. En aggressiv attityd för inte ansökan framåt, men en vänlig kan göra det, råder professor Silva.
– Det viktigaste är ändå att man tror på sin forskningsidé och att man skriver om den på ett sätt som känns naturligt. Jag uppmuntrar också alla att låta någon annan läsa texten. Jag har själv läst andra forskares ansökningar och jag hjälper gärna nya ERC-sökande, även om det inte är lätt att kommentera texter som behandlar andra forskningsområden än det egna.
Till Finland från Portugal, via Italien
José Filipe Silvas väg till forskare i filosofi började i universitetet i Porto, där han studerade till magister. En kurs i medeltidsforskning tog honom till Rom. I den eviga staden blev han intresserad av medeltida filosofi, men också av Finland, eftersom han träffade en finländsk student på kursen, sin blivande fru.
Silva skrev till professor Simo Knuuttila i Helsingfors och bad honom bli handledare för sin doktorsavhandling. Knuuttila sa ja. Efter att Silva disputerat blev han gästforskare vid Spetsforskningsenheten för filosofisk psykologi, moral och politik som leddes av Knuuttila.
Det projekt som nu beviljats ERC-finansiering har sitt ursprung i Silvas år som forskare vid Helsingfors universitets Forskarkollegium, men det är placerat vid Institutionen för filosofi, historia, kultur- och konstforskning.
Andra färska ERC-forskare från Helsingfors är partikelforskaren Mikael Ehn, fjärilsforskaren Marjo Saastamoinen och cellforskaren Henna Tyynismaa, som precis som Silva alla har beviljats finansiering för att lansera självständig forskning. Finansiering för följande steg i karriären, ERC Consolidator Grant, har senast beviljats Satu Mustjoki.