Helsingfors universitets utexaminerade är mycket nöjda med sina examina

Resultaten av Helsingfors universitets nyaste karriäruppföljningsenkät är uppmuntrande: de flesta av svarspersonerna är nöjda med den utbildning de fått med tanke på karriären. Andelen nöjda svarspersoner har bibehållits jämfört med föregående enkät.  

Nöjdast med sin examen är i likhet med förra året de som avlagt examen vid Medicinska, Juridiska, Matematisk-naturvetenskapliga och Veterinärmedicinska fakulteten.  

Enkäten som genomfördes i slutet av 2022 var riktad till dem som avlagt högre högskoleexamen vid Helsingfors universitet 2017, dem som avlagt farmaceutexamen eller lärarexamen inom småbarnspedagogik 2017 samt dem som avlagt doktorsexamen 2019. Med hjälp av enkäten kan undervisningen vid universitetet utvecklas så att den allt bättre motsvarar arbetslivets behov. 

Två tredjedelar i fast heltidsarbete 

Av svarspersonerna på magisternivå samt farmaceuterna och lärarna inom småbarnspedagogik var 95 procent sysselsatta fem år efter utexamineringen. Andelen arbetslösa var något över två procent medan knappt fyra procent var utanför arbetskraften. Som utanför arbetskraften räknas till exempel heltidsstuderande.  

Av svarspersonerna har 15 procent upplevt avbrott i sin karriär under de senaste fem åren. Här var skillnaderna mellan fakulteterna stora.  

– Jämfört med föregående enkät har andelen personer som varit arbetslösa under sex månader ökat något, medan andelen personer som har varit arbetslösa längre har minskat, säger Miia Hankonen från Undervisnings- och studentservicen vid Helsingfors universitet. 

Orsaken till att den ökade kortvariga arbetslöshet efter utexaminering som framgår av svaren kan vara att enkätfrågan ändrades år 2021. Å andra sidan kan även coronapandemin inverka på resultatet, eftersom många var permitterade under en viss tid, särskilt våren 2020. 

Av de sysselsatta svarspersonerna var 63 procent anställda på heltid, vilket var något mer än i den föregående karriäruppföljningsenkäten. Andelen svarspersoner med tidsbunden heltidsanställning var 13 procent. 

Förmågan att berätta om kompetensen viktig 

De svarspersoner som utexaminerades 2017 identifierade förmågan att berätta om sin egen kompetens som den faktor som påverkar sysselsättningen mest. Andra viktiga faktorer var till exempel arbetserfarenhet, ämneskombinationen i examen, praktik som ingår i studierna, kontakter och kontaktnät. Betydelsen av dessa faktorer vid bedömningen varierade emellertid i hög grad mellan olika fakulteter. 

– Internationell erfarenhet, föreningsverksamhet, hobbyer och aktivitet i sociala medier har även varit mycket viktiga eller viktiga med tanke på sysselsättningen, även om de inte hamnar på topp vid en granskning på universitetsnivå, konstaterar Hankonen. 

Svarspersonerna berättade också hurdan kompetens som har visat sig vara viktig i deras arbete. I toppen på listan för de magistrar som utexaminerades för fem år sedan stod till exempel förmågan att lära sig och tillägna sig nytt, självstyrning, initiativförmåga, samarbetsfärdigheter, problemlösningsförmåga och stresstålighet.  

Doktorernas sysselsättningsläge utmärkt 

Av de som avlagt doktorsexamen 2019 var 96 procent sysselsatta, en procent arbetslös och tre procent utanför arbetskraften. De sysselsattas andel av arbetskraften var mycket hög – 99 procent. 

Enligt enkäten har andelen personer som avlagt examen och varit arbetslösa i mindre än sex månader ökat, medan andelen personer som varit arbetslösa i mer än sex månader har minskat. Trenden har varit likadan bland dem som avlagt magisterexamen, och även orsakerna kan vara desamma: å ena sidan förändringen i frågan som gäller arbetslöshet och å andra sidan coronapandemin. 

Universitetssektorn var den viktigaste arbetsgivarsektorn för svarspersonerna, följd av privata företag och kommunsektorn. Skillnaderna mellan fakulteterna var stora.    

Av de doktorer som utexaminerades 2019 ansåg 88 procent att de kunde dra nytta av färdigheterna de skaffat sig vid universitetet och var nöjda med sina examina med tanke på karriären. Av de doktorer som besvarade enkäten ansåg 85 procent att kraven i deras nuvarande arbete motsvarar deras akademiska kompetens väl.  

I likhet med tidigare karriäruppföljningsenkäter upplevde doktorerna att en högre högskoleexamen och förmågan att beskriva den egna kompetensen är viktiga faktorer när det gäller sysselsättningen. Även doktorsexamen, arbetserfarenhet och nätverk var viktiga för doktorerna. 

De färdigheter som upplevdes som nödvändiga i arbetet varierade mycket mellan fakulteterna. Gemensamt för svarspersonerna var dock att de upplevde att till exempel inlärnings- och problemlösningsförmåga, självbehärskning samt analytiska och systematiska tankefärdigheter var viktiga. 

Svaren i karriäruppföljningsenkäten beaktas i universitetets finansieringsmodell och påverkar således universitetets finansiering. Antalet sysselsatta och kvaliteten på utbildningen som bygger på svaren i karriäruppföljningsenkäten är viktiga mätare. Arbetet med nästa karriäruppföljningsenkät inleds den 2 oktober 2023, och svar samlas in av magistrar som utexaminerats 2018 och doktorer som utexaminerats 2020. De kontaktas personligen om enkäten. 

• Sysselsättningen är god bland de som avlagt högre högskoleexamen, farmaceutexamen eller lärarexamen inom småbarnspedagogik vid Helsingfors universitet. Sysselsatta fem år efter examen var 95 procent, arbetslösa något under två procent och utanför arbetskraften knappt fyra procent. Som utanför arbetskraften räknas till exempel heltidsstuderande. 

• Av svarspersonerna hade 15 procent upplevt avbrott i sin karriär under de senaste fem åren. Skillnaderna mellan fakulteterna var stora.  

• Över 80 procent av de som utexaminerades 2017 upplevde att deras arbete vid svarstidpunkten motsvarade deras utbildning väl. Lika många ansåg att de har kunnat använda sig av de kunskaper och färdigheter som de lärt sig vid universitetet.  

• Cirka två tredjedelar av svarspersonerna var av samma eller nästan samma åsikt om att utbildningen har gett tillräckliga färdigheter för arbetslivet. Det förekom stora skillnader mellan fakulteterna. 

• Fem år efter utexamineringen arbetade 19 procent av dem som utexaminerats från Helsingfors universitet 2017 med undervisning eller fostran. Av svarspersonerna arbetade 15 procent med kund- och patientarbete och 14 procent med förvaltnings-, planerings- och utvecklingsuppgifter. Av svarspersonerna arbetade elva procent med forskning. 

• En tredjedel av dem som besvarade karriäruppföljningsenkäten arbetade för företag och en knapp tredjedel för kommunerna. Även staten, universiteten och tredje sektorn var betydande arbetsgivare. En femtedel av svarspersonerna har efter sin utexaminering varit företagare, frilansare eller yrkesutövare. 

• Andelen personer som genomfört påbyggnadsstudier efter utexamineringen ökade något på universitetsnivå jämfört med tidigare enkäter. Cirka en fjärdedel av svarspersonerna från Bio- och miljövetenskapliga, Medicinska och Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten uppgav att de genomför påbyggnadsstudier. 

• Även andelen svarspersoner som deltagit i studier med sikte på ytterligare en (lägre eller högre) högskoleexamen har ökat något jämfört med året innan. 

• Av svarspersonerna i karriäruppföljningsenkäten hade 41 procent varit arbetslösa någon gång under tidsperioden på fem år efter examen. Det här är ungefär samma mängd som i den enkät som genomfördes för ett år sedan. 

• Andelen personer som var nöjda med examen varierade mellan 76 och 95 procent. Inom områden där examen ger direkt behörighet för ett yrke var bedömningen av förhållandet mellan arbete och utbildning i genomsnitt mer positivt än inom andra områden. Uppfattningarna skiljde sig dock markant även inom fakulteter och utbildningsområden. 

Sysselsättning bland magistrar (pdf)

• Sysselsättningen bland dem som avlagt doktorsexamen vid Helsingfors universitet är god. Av de doktorer som besvarade karriäruppföljningsenkäten tre år efter utexamineringen var 96 procent sysselsatta, en procent arbetslös och tre procent utanför arbetskraften.  

• Vid tidpunkten för enkäten hade 54 procent av doktorerna fast anställning på heltid och 24 procent tidsbunden anställning på heltid. 

• Nästan 90 procent av doktorerna var nöjda med sin doktorsexamen med tanke på karriären. Av dem som besvarade enkäten ansåg 85 procent att kraven i deras nuvarande arbete motsvarar deras akademiska kompetens väl. Skillnaderna mellan de utexaminerade från olika fakulteter var dock stora. 

• Av de doktorer som utexaminerades 2019 var en tredjedel anställda vid universitetet. På följande platser som största arbetsgivare var privata företag och kommunsektorn, med nästan lika stora andelar. 

• Av svarspersonerna hade 44 procent forskning som huvudsyssla. Drygt en sjättedel arbetade med kunder eller patienter och en tiondel med planering och utveckling.