Ugnarna värms upp, mätkärl har satts upp för att torka vid diskhornas kanter och på en bänk står en hög med kikärtsburkar. Vi befinner oss i processlaboratoriet på Vik campus vid Helsingfors universitet – en plats där till exempel bondbönsglassen Härtelö fått sin början. I fortsättningen kan allt flera nya livsmedel transporteras till finländarnas tallrikar härifrån, från Vik.
Arbetslivsprofessor Reetta Kivelä, även känd som utvecklaren av baljhavre, berättar att ett nytt innovationslaboratorium blir klart på campus våren 2022, där forskar- och studerandeteamen kan testa sina lovande idéer.
– Grupperna får en nyckel och kan komma dit när som helst, förklarar Kivelä.
Det finns ett akut behov av revolutionerande innovationer inom livsmedelssystemet för att minska miljöskadorna. Mat orsakar över en femtedel av konsumtionens klimatpåverkan. Endast boende belastar klimatet mer.
Idéer som främjar odling och matproduktion gror i förinkubatorn
Det ”testlaboratorium” som snart blir klart är en del av Viikki Food Design Factory, hemmet för hållbara matinnovationer, som byggs på campus med stöd av Helsingfors stad. Vik är en utmärkt plats för innovation av flera orsaker: kopplingarna till livsmedelsindustrin är starka, olika vetenskapsområden från bioteknik till skogs- och miljövetenskaper är representerade och i närheten finns också Finlands miljöcentrals, Naturresursinstitutets och Livsmedelsverkets verksamhetsställen.
– Om det någonstans finns en djup förståelse för livsmedelssystemet, är det här, säger Laura Forsman, direktör för Viikki Food Design Factory.
Fyra innovationsfrön har precis planterats i den nya Idättämö-förinkubatorn, till vilken 15 team från olika delar av Finland ansökte. Hur låter till exempel vegetabiliska fetter som ersättare för palmolja? Eller en ny typ av våningsodling av höga växter eller tillverkning av olika råvaror med hjälp av biprodukter från bryggeriindustrin eller ultraljud?
– Vi var också själva överraskade av att det kom så många högklassiga förslag.
För studerandena har man skräddarsytt kursen Minustako muutoksentekijä, till vilken redan ett hundratal deltagare har anmält sig, både jurister och humanister. Målet är att skapa insikten att man med sitt eget kunnande kan föra matproduktionen i en mer hållbar riktning.
– Vi är inte fångar i det här systemet, utan vi kan själva påverka det, betonar Forsman.
Teman för innovationsplattformarna söks tillsammans med forskare och studerande
Vik är inte den enda platsen där förutsättningarna för uppfinningar och idéer höjs till en ny nivå. Motsvarande innovationsplattformar kommer att inrättas vid Helsingfors universitet på alla vetenskapsområdens hemorter före 2024.
– Målet är att vi ska ha starka innovationsekosystem på varje campus om några år, berättar Irina Blomqvist, ansvarig chef för helheten.
På en del campus ligger tyngdpunkten i stärkandet av den bekanta verksamheten. Till exempel på medicinska fakultetens campus i Mejlans verkar redan startup-samfundet Terkko Health Hub, som har stött över hundra företag på väg ut på marknaden.
Också Health Capital Helsinki-ekosystemet av Helsingfors universitet och dess partner, inom vilken en europeisk topp inom biovetenskap och hälsoteknologi eftersträvas och som hämtar internationella investerare och träffa forskningsteamen samt ruvar på startup-företag i programmet Health Incubator Helsinki, är på god väg.
Även de nya innovationsplattformarna bygger på teman som ingår i Helsingfors universitets styrkor. Kartläggningen av dem håller på att inledas, och har en viktig roll för forskare och studerande.
– Allt görs i nära samarbete med fakulteterna, berättar Blomqvist.
Finland har goda utgångspunkter för att utveckla växtbaserade uppfinningar
I Vik är ett av temana ett hållbart livsmedelssystem. Arbetslivsprofessorn Reetta Kivelä anser att Finland har goda förutsättningar för att utveckla växtbaserade uppfinningar. Till exempel har havre undersökts ihärdigt, och konsumenterna är också ivriga att testa nya produkter.
Kivelä och Forsman anser att alla bör vara intresserade av vad som händer i Vik. Företagen får tillgång till färskaste forskningsdata via ekosystemet. Vetenskapsmännen får i sin tur möjlighet att kommersialisera sina insikter till exempel i en förinkubator som i Idättämö.
– Om idén är bra och förändrar livsmedelssystemet, är det bara att komma hit, uppmuntrar Forsman.
- Helsingfors universitet upprättar på alla fyra campus forskningsbaserade innovationsplattformer före 2024. Universitetet satsar avsevärt på plattformarna. Också finansiärer från hemlandet och EU efterlyses.
- Målet är att stärka forskningens genomslagskraft, dvs. producera till exempel flera universitetsbaserade startup-företag och göra vetenskapens frukter tillgängliga för olika samhällsaktörer.
- Det uppstår ekosystem runt innovationsplattformarna i vilka högskolorna, företagen, den offentliga sektorn och övriga aktörer samlas. I dessa löses problem i anslutning till olika teman, såsom hållbarhet, cirkulär ekonomi och artificiell intelligens.
- Universitetets Inno-team, Helsingfors universitets kommersialiseringsbolag HIS och företagarsamfundet Think Company ansvarar för att bygga smidiga tjänster för forskningsteamen och samarbetspartnerna.