Hanna Korsberg, professor i teatervetenskap och ordförande för Lärarakademin, upplever att hon är studenternas äldre kollega. Korsberg undervisar mestadels studenter i magisterskedet, och uppmuntrar studenterna att lära sig och utveckla sitt vetenskapliga tänkande.
– När studenter som studerar konstvetenskaper har uppnått grundfärdigheter, dvs. genomfört sina kandidatstudier, borde man uppmuntra dem att bilda, utveckla och bedöma sina egna synpunkter och tolkningar. Därför diskuterar jag mycket i min undervisning, konstaterar Korsberg.
Korsberg och hennes studenter arbetar med olika projekt som förutsätter tillämpning och strukturering av information. Hon har till exempel hållit en kurs om hur man skriver en vetenskaplig artikel, där studenterna själv fick skriva en vetenskaplig artikel i stället för att öva argumentationsmetoder och läsa redan publicerade artiklar. Artikelmanuset som baserar sig på kursarbetena är på slutrakan. Projektet fortsätter ännu och är även en del av Korsbergs egen forskning.
Studenten kan följa sitt eget lärande
Katariina Vuorensola, universitetslektor i farmaceutisk kemi, tycker att det viktigaste vid planering av undervisningen är att beakta hur studenten och hens kunnande kan utvecklas.
– Jag bygger upp kursinnehållet, metoderna, uppgifterna och bedömningen på ett sådant vis att studenten kan följa hur hens kunnande utvecklas redan under kursen, berättar Vuorensola.
Vuorensolas kurser kan ha så mycket som ett par hundra deltagare, men hon behandlar varje student som en individ. Hon erbjuder olika typer av studie- och utvärderingsmetoder, till exempel workshopar, skriftliga arbeten, muntliga grupputvärderingar och videoföreläsningar.
– Varje gång någon lyckas blir jag hjärtans glad. Underbara studenter!
Lärarens iver och intresse smittar
Liisa Peltonen, universitetslektor i fysiologi, berättar att det inte finns någon hemlig metod för att bli en bra lärare och att inte bara en egenskap gör en lärare utmärkt.
– Jag valde mitt område på basis av eget intresse i början av mina studier. Tack vare det har intresset för vetenskapsområdet bara vuxit med åren, konstaterar Peltonen.
Att lära sig svåra saker har tvingat Peltonen att begrunda fenomen på en djupare nivå och att fundera på sätt att göra informationen mer förståelig för studenterna.
– I mitt arbete strävar jag efter att överföra min iver och mitt intresse till studenten för att hjälpa hen finna, förstå och lära sig.
Enligt Peltonen är undervisningens framtid nya studenter, utveckling i lärande- och arbetsmiljöer samt i reformering och livslångt lärande.
Studenterna med i handledningen
Johanna Rämö, universitetslektor i matematik, tog för sju år sedan i bruk en studentcentrerad undervisningsmetod, extreme apprenticeship (’extrem gesällundervisning’). Att ensam göra en radikal förändring i undervisningen på en kurs med 400 studenter skulle ha varit tungt, kanske till och med omöjligt. Därför planerade och genomförde Rämö undervisningen tillsammans med flera personer: en undervisningsforskare, en annan lärare som använde sig av gesällundervisning samt förvaltningspersonal medverkade.
– Nu lever och frodas gesällundervisningen på avdelningen för matematik och statistikvetenskap i Gumtäkt, och den upprätthålls fortfarande som ett samarbete där kollegor stöttar varandra och delar idéer.
Med i undervisningen är också de lite längre hunna studenterna. De handleder de yngre studenterna i uppgifter och annat arbete. Det är lätt för studenterna att närma sig dem, och de kommer fortfarande bra ihåg hurdana problem som kan uppstå i studierna.
– Det är också till hjälp när jag planerar undervisningen: jag kan tillsammans med studenterna fundera hurdan handledning studenterna på min kurs behöver och till exempel planera övningsuppgifter som tar tag i de problematiska frågorna.
Lärarakademin firar fem år i Tankehörnan den 26 mars kl. 14.00–15.30. Festens tema är undervisningens framtid och det centrala budskapet att satsa på undervisningen. Tillställningen är öppen för alla.
Festens program publiceras i sin helhet på evenemangets Facebooksida.