Sebastian Godenhjelm är universitetslektor i statskunskap med förvaltning vid Svenska social- och kommunalhögskolan. Med en undervisningserfarenhet på över 10 år är hans utgångspunkt en undervisning där studenternas röst hörs.
Godenhjelm säger sig vara lyckligt lottad som får undervisa i ämnen som intresserar honom och i sitt arbete ser han direkt kopplingen mellan forskningen och undervisningen vid universitetet. Godenhjelm har bland annat utvecklat kurser som är direkt kopplade till de ämnen han forskar i, så som offentlig förnyelse, samverkan och innovation inom den offentliga sektorn.
– Önskemålet från universitetets håll är att allt mer engagera studenterna i forskningen, något som kan vara utmanande. Jag diskuterar så ofta som möjligt min egen aktuella forskning med mina studenter, vilket ger mig nya idéer och chansen att testa mina egna antaganden.
Godenhjelm säger att han utvecklats väldigt mycket som lärare under de år som han undervisat, mycket tack vare sin första kurs i universitetspedagogik år 2012. Kursen gav honom självförtroende och möjligheten att prova på olika undervisningsmetoder.
– Jag har fått fördjupa mig i olika pedagogiska metoder, något jag anser som värdefullt eftersom vi de facto undervisar rätt mycket.
Efter det har Godenhjelm målmedvetet och systematisk arbetat för att utveckla sin universitetspedagogiska kompetens. I sin undervisning använder sig Godenhjelm bland annat av problembaserad inlärning och olika aktiverande moment.
– Jag tycker om att undervisa på det här sättet och min uppfattning är att studenterna också gillar det, även om det stundvis kan vara arbetsdrygt. Jag strävar också efter att det ska finnas en balans i det teoretiska och praktiska kunnandet. Det hjälper studenterna att förstå relevansen i det de lär sig.
Studenternas välmående och tidspress ska tas på allvar
I och med pandemin och hoppet till distans- och hybridundervisning har både studenternas och lärarnas välmående satts på prövning.
Godenhjelm har också märkt att tidspressen bland studenterna har ökat, något man enligt honom måste ta på allvar.
– Som lärare kan vi inte påverka alla orsaker till tidspressen, men det vi i alla fall kan göra är att se till att undervisningen är ändamålsenlig och går i rätt takt. Vi kan också försöka göra upp realistiska planer på hur man kan bli klar utan en otrolig press under vissa perioder.
För att skapa välmående försöker Godenhjelm i sin undervisning värna om både självreglering och gemenskapsskapande faktorer, såsom aktiverande moment och grupparbeten.
– Man klarar sig inte i framtiden genom att göra allt själv, det gäller att kunna samarbeta med andra även om det såklart kan vara svårt ibland.
Godenhjelm strävar också efter att tröskeln ska vara så låg som möjligt för studenterna att ta kontakt med honom.
– Det handlar mycket om att lyssna på studenterna, ta deras respons på allvar och att utveckla kurserna enligt det.
Framtiden behöver processinriktad inlärning
Godenhjelm tror att universitetet också i framtiden kommer ha en central roll för den samhälleliga utvecklingen.
– Jag ser det som centralt att studenterna fokuserar på processinriktad inlärning istället för produktinriktad. Vi som jobbar vid universitetet bör se till att det är möjligt för studenterna att bygga vidare på sin tidigare kunskap.
De tekniska utvecklingarna som sker kan antingen vara bra eller dåliga. Mycket beror på hur universitetet väljer att utnyttja dem.
– De digitala möjligheterna har utvecklats enormt under kort tid, men jag är inte säker på att vi klarar av en studentcentrerad undervisning på distans än. Därför tror jag fortsättningsvis på vikten av närundervisning och små grupper.