Johanna Komppa arbetar vid Finskugriska och nordiska avdelningen vid Humanistiska fakulteten. Förutom att ha undervisat i finska språket och vetenskapligt skrivande har hon arbetat med att utveckla studenternas arbetslivsfärdigheter.
I motiveringen till varför Komppa blev invald i Lärarakademin får hon särskilt beröm för att inkludera studenter och att lyssna på respons. I sin vetenskapsgemenskap beskrivs hon som en aktiv deltagare, publicerare och utvecklare samt som en duktig användare av digitala lärmiljöer. Komppa beaktar också studenternas mångfald och internationalitet på ett berömvärt sätt.
Läraren går sida vid sida med studenten och ger utrymme
Johanna Komppa använder ofta varierande undervisningsmetoder och undervisningsförsök samt aktiverar studenterna i utvecklingen av utbildningen. Enligt henne lönar det sig inte för läraren att hålla fast vid sina planer eller att undervisa uppifrån: de viktigaste färdigheterna är flexibilitet och att gå sida vid sida med studenterna.
– Vid yrkeshögskolan undervisade jag studenter inom social- och sjukvård utan egen kännedom om studiernas innehåll – jag är ju ingen expert inom vård- eller socialbranschen. Samarbetet var verkligen fruktbart: vi talade med studenter som kände till innehållet om hur saker skulle kunna sägas på finska.
Enligt Komppa är det bärande tillvägagångssättet att göra saker tillsammans och att bolla med kunskap. Lärarens roll är att sparra studenter.
– Det hjälper att våga frigöra sig från exakta planer. Situationen och gruppen bär nog.
Forskningskunskap bildar grunden för läraryrket
Johanna Komppa har utvecklat forskningsbaserad undervisning i många olika projekt, varav ett är det pågående projektet Språkboost som finansieras av undervisnings- och kulturministeriet. Genom projektet höjs nivån på kunskaper i de inhemska språken hos internationella examensstuderande och internationell personal och därigenom påverkas även deras sysselsättningsläge.
Komppa bygger upp sin undervisning med hjälp av sina pedagogiska färdigheter. Den röda tråden är forskningskunskap.
Det pedagogiska perspektivet påverkar hur undervisningen blir: vilka metoder som skulle kunna fungera på olika kurser, vad som skulle aktivera en stor grupp, vad som skulle hjälpa studenterna att förstå – hur studenterna skulle börja delta i varandras lärande och skapa kunskap tillsammans. Undervisningsuppgifter har en stor betydelse för mig i lektorsarbetet.
Målet är att studenten lär sig att själv uppfatta samband mellan de olika delarna av kursen och börja bygga en helhet i sina tankar. Komppa kallar detta för undervisningens elasticitet.
– Jag använder mig också av metaspråk och metasamtal, till exempel mellan- och slutrespons. Det är bra om studenterna hör varandras olika perspektiv och åsikter.
Social gemenskap bygger välbefinnande
– Studieinriktningen finska språket är en stor arbetsgemenskap, och det är en lycka. Kurser planeras och idéer till kurser bollas tillsammans, material kan delas, problem och lösningar diskuteras med kollegor. Detta bygger välbefinnande och social gemenskap, säger Komppa.
Att sprida sina kunskaper till den egna lärargemenskapen nämns även i Lärarakademins kriterier.
Det är mycket viktigt att vi har en laganda när vi arbetar och att vi kan bolla idéer tillsammans, och det saknade jag under distanstiden.
För sina studenter skapar Komppa en stämning där alla kan stödja varandra. Även om alla gör sitt eget arbete uppstår ingen konkurrens. I stället blir det så att studenterna stöder och hjälper varandra framåt.
– Som lärare är jag tillgänglig för studenter i vardagen.
I framtiden är expertisutvecklingen det viktigaste
Som ansvarig person för arbetslivsstudier har Johanna Komppa haft särskilt goda möjligheter att följa studenternas övergång till arbetslivet. I framtidens universitetsundervisning hoppas hon framför allt att studenterna får stöd i sin utveckling till experter.
På en ettårig arbetlivskurs, som Komppa har ordnat med sin kollega Suvi Honkanen, har hon framgångsrikt provat olika verktyg för att känna igen expertis och att klä den i ord.
– I undervisningsprogrammet berättas det vilka lärandemål studieavsnittet har. Är det möjligt att stanna i slutet av kursen och fråga sig om målet nåddes? Samtidigt skulle studenterna bättre uppfatta sina kunskaper och färdigheter, och de skulle få stöd för att klä sin kompetens i ord. Detta skulle vara till nytta när de ska beskriva sin egen kompetens till exempel när de skriver en arbetsansökan eller när de ska klä sitt kunnande i ord för personer utanför den egna branschen, säger Komppa.
– Det kan också vara lättare att hitta sin egen riktning i arbetslivet när de börjar känna igen och våga erkänna vad de kan.