Fanny Holmberg, Olivia Kortelainen och Linda Törnqvist är regerande cup- och ligamästare i innebandy och snart också utexaminerade klasslärare. Kombinationen av elitidrott och studier är inte den lättaste tänkbara. Det har inneburit långa dagar, men det har alltid gått vägen på ett eller annat vis.
– Jag tycker det har fungerat bra. Man måste kanske planera och prioritera lite mer men det har inte varit ett problem på något sätt. Lärarna vid fakulteten har också varit förstående och det har alltid varit okej att gå tidigare från en föreläsning eller göra en ersättande uppgift om vi missat något, säger Fanny Holmberg.
Studierna till klasslärare innefattar en hel del obligatorisk gruppundervisning och speciellt i början är studierna i praktiken en heltidssyssla. Idrott på elitnivå är också något av en heltidssyssla med träningar, matcher eller spelresor så gott som dagligen. Men trots att idrotten tagit upp mycket av deras tid har den också gett dem en utmärkt utgångspunkt för det framtida jobbet som klasslärare.
– Vi är många i laget och man kan inte bara tänka på sig själv utan måste lära sig att komma överens med alla och kunna jobba tillsammans med olika personligheter. Det samma gäller i läraryrket där du jobbar med många olika barn och lärarkolleger som också är olika personligheter. Det är det viktigaste jag kan ta med från idrotten till mitt jobb, säger Linda Törnqvist.
En annan sak som idrotten och läraryrket har gemensamt är vikten av att kunna planera sin vardag.
– Som idrottare kan man inte bara leva i nuet utan måste tänka mer långsiktigt: när är det match, när är det träning, när är det en matchresa till exempel till Uleåborg och hur ska jag förbereda mig? Helhetstänkande och att strukturera vardagen är sånt som vi fått öva oss på och som säkert kommer att vara till stor nytta i arbetslivet, säger Olivia Kortelainen.
Ständig utveckling
Fanny Holmberg, Olivia Kortelainen och Linda Törnqvist spelar i Borgåklubben Porvoon Salibandyseura PSS som är landets för tillfället bästa innebandyklubb. Men vägen till toppen har inte varit spikrak utan också bjudit på smärtsamma motgångar, som våren 2019 då de förlorade i finalserien och våren 2020 som helt ställdes in på grund av coronapandemin. Belöningen kom våren 2021 då klubben vann sitt första FM-guld och segersviten fortsatte i januari i år då laget vann den finska cupen.
– För att bli framgångsrik i idrott krävs mycket arbete och det kommer att vara så som lärare också. Du kan inte genast vara den bästa läraren som eleverna någonsin haft, utan du utvecklas hela tiden. Dina styrkor och svagheter kanske ändras men man måste kunna se det goda i det och jobba för ett mål – antingen ett eget mål eller ett gemensamt mål tillsammans med lagkamraterna eller lärarkollegiet, säger Kortelainen.
Innebandyn var en delförklaring till att de ville studera just i Helsingfors. Alla tre har spelat i PSS hela sin karriär och kunde inte tänka sig att spela i något annat lag i Finland, därför var det viktigt för dem att kunna bo kvar i södra Finland. När klasslärarlinjen vid Helsingfors universitet startade 2016 sökte Linda Törnqvist genast in. Hon hade vikarierat i skolor redan tidigare så det var ett naturligt val. Olivia Kortelainen som är ett år yngre inspirerades av hennes val, medan Fanny Holmberg bestämt sig för att bli lärare redan innan hon började i gymnasiet. De är nu på slutrakan av sina studier: Törnqvist och Kortelainen är femte årets studerande, Holmberg fjärde årets.
Att träna i Borgå och studera i Helsingfors är inget problem säger de, avståndet är kort och de är vana vid att pendla mellan orterna. Som studiestad har Helsingfors varit ett bra val, tycker de.
– Allt är nära och det finns en massa studieinriktningar att välja mellan. Dessutom ordnas superbra evenemang för de studerande, så jag har inget att klaga på, säger Kortelainen.
Praktiken som höjdpunkt
Klasslärarutbildningen vid Helsingfors universitet har satsat mycket på mångfald i sin utbildning. Tanken är att de nyblivna lärarna ska få bästa möjliga förutsättningar för att undervisa alla barn, oberoende av barnens bakgrund eller behov, och att kunna undervisa barnen på ett mångsidigt sätt. Därför är också utbildningen av lärare mångsidig och består av så mycket mer än bara föreläsningar.
– Vi har fått pröva på en massa olika saker och inte bara suttit framför våra datorer. Vi har till exempel besökt museum, besökt olika idrottsplatser som en del av gymnastiskutbildningen och rört oss i naturen i omgivningsläran. Det har varit jättemångsidigt och vi har verkligen fått vidga våra vyer, berättar Törnqvist.
Alla tre tycker att utbildningen i estetiska ämnen, det vill säga ämnen som bildkonst, musik, gymnastik och slöjd, har varit en höjdpunkt. De studerande får lära sig att förstå hur vi kan lära oss nya saker genom olika sinnesintryck, med hela kroppen och i olika lärmiljöer. Här är det bara fantasin som sätter gränser: till exempel i bildkonsten har de studerande själva fått skapa konst utomhus och i musiken har de studerande gått på konsert.
En annan höjdpunkt har varit praktiken. I studierna ingår två praktikperioder ”ute på fältet”, alltså riktigt lärarjobb i en skola.
– När du får vara i en riktig skola ser du olika undervisningsmetoder och sätt att agera i klassen. Det har varit väldigt givande och hjälpt en att hitta sitt eget sätt att jobba, säger Törnqvist.
Till skillnad från andra lärarutbildningar i Finland har den svenskspråkiga klasslärarutbildningen vid Helsingfors universitet ingen egen övningsskola, utan har lanserat en modell med flera olika partnerskolor i huvudstadsregionen där studenterna får göra sin praktik.
– De flesta har gjort sin praktik i två olika skolor, så de har fått se två helt olika världar. Skolorna kan finnas i olika kommuner och ha ganska olika resurser, det kan vara allt från små grupper till stora grupper och också skillnader i hur undervisningen är uppbyggd. Det har varit intressant att få se de här skillnaderna, säger Kortelainen.
Ser framemot att få börja jobba
Fanny Holmberg, Olivia Kortelainen och Linda Törnqvist ses inte bara på träningar och föreläsningar, de träffas också i lärarrummet i Kvarnbackens skola i Borgå där alla tre vikarierar. Tack vare vikariaten har de redan en del erfarenhet av lärarjobbet och har utvecklat en stark läraridentitet.
– Vikariaten har stärkt min åsikt att jag vill bli lärare och det känns som helt rätt val. Varje dag är unik och det kan hända vad som helst, på det viset är det ett jättemångsidigt yrke och jag har märkt att jag trivs bra med barn och känner mig bekväm med dem, säger Holmberg.
På en fråga om hurdana framtidsplaner de har säger alla att de tar en säsong i taget då det gäller innebandyn. Men när studierna närmar sig sitt slut kryper också slutet på den aktiva idrottskarriären närmare. Eftersom det råder brist på lärare i Nyland så borde alla tre få fasta jobb ganska snart efter att de blivit utexaminerade. Då kan det bli dags att sätta punkt för spelandet.
– Idrotten och skolan har gått hand i hand sen jag var liten, men nu börjar det kanske vara dags att avsluta det kapitlet och börja på ett nytt. Jag har snart studerat i sex år och känner att jag är färdig för arbetslivet och jag bara väntar på att få börja jobba på heltid, säger Törnqvist.