Oron för barns och ungas välbefinnande samt ojämlikheten när det gäller välbefinnandet ökar i Finland. Småbarnspedagogiken erbjuder en miljö där det är möjligt att ta itu med den här oron så tidigt som möjligt, särskilt genom att stödja barnens socioemotionella utveckling.
Med socioemotionell utveckling avses bland annat utvecklingen av känslomässiga färdigheter och interaktionsfärdigheter hos barn.
Det finns fortfarande lite forskning i Finland inom området
– Även om det finns internationell forskning om att stödja den socioemotionella utvecklingen, finns det fortfarande få vetenskapliga belägg för effekterna av stödåtgärderna. Inom ramen för vårt projekt ville vi utreda effekterna av två metoder som utvecklats i Finland vid daghem, berättar forskardoktor Silja Martikainen.
Vid daghemmen som deltog i studien var en av de använda metoderna SAGA – högläsningsstunder med mentaliserande dialog som utvecklats av Mirjam Kalland, och där barn uppmuntras att identifiera och sätta ord på sagofigurernas tankar och känslor.
Den andra av metoderna som användes var Metsämarja Aittokoskis konstbaserade aktiviteter som byggts upp kring den lilla animerade figuren Pikkuli, och där materialet utgörs av avsnitt i den animerade serien, böcker och musik. För att stödja en fördjupning i den känslomässiga undervisningen användes Pikkulis känslokort. Småbarnspedagogerna fick utbildning i hur metoderna genomförs i praktiken.
Båda typerna av verksamhetspass stödde barns utveckling
Sammanlagt deltog 150 barn från 15 olika daghemsgrupper i studien som varade i 10 veckor. Den socioemotionella utvecklingen hos de barn som deltog i verksamhetspassen jämfördes med den grupp som deltog i den vanliga smågruppsverksamheten.
Studien visade att båda typerna av verksamhetspass, både SAGA och Pikkuli, stärkte barnens förmåga att hjälpa och stödja andra barn och minskade symptom på depression, ångest och tillbakadragenhet hos barnen.
Det visade sig även att de sociala färdigheterna och färdigheterna i att ta initiativ till att skapa vänskapsrelationer stärktes och koncentrationssvårigheterna eller konflikterna bland de barn som deltog i SAGA-verksamheten minskade. I kontrollgruppen iakttogs inga förändringar inom de här delområdena.
Småbarnspedagogernas erfarenheter av verksamheten var goda
Småbarnspedagogernas erfarenheter av verksamheten var positiva.
– Personalen som deltog i SAGA-verksamheten berättade att modellen var lätt att implementera som tillägg till de vanliga lässtunderna. Barnens djupa funderingar över känslor överraskade till och med personalen, säger Mirjam Kalland.
Även erfarenheterna hos personalen som tillämpade Pikkuli-metoden var positiva. Metsämarja Aittokoski som har skapat Pikkuli berättar att personalen upplevde att barnens färdigheter i att tala om känslor stärktes under studien.
– Efter studien har Pikkuli-metoden vidareutvecklats och innehållet utökats på basis av resultaten, tillägger Aittokoski.
– Resultaten av studierna var sporrande, och målet är att de metoder som konstaterats vara effektiva blir en del av den vanliga verksamheten inom småbarnspedagogiken. Här är det viktigt att se till att personalens resurser är tillräckliga, konstaterar Silja Martikainen.
Studien finansierades av Business Finland och Svenska Kulturfonden.
Originalartikel: Silja Martikainen, Mirjam Kalland, Tanja Linnavalli, Kaisamari Kostilainen, Metsämarja Aittokoski, Jyrki Reunamo, Zoi Vasileiou & Mari Tervaniemi (2023) Supporting social-emotional development in early childhood education and care – a randomized parallel group trial evaluating the impact of two different interventions. Scandinavian Journal of Educational Research