Vetenskapssatelliten Foresail-1 sköts upp i rymden

Den 25.5. startade nanosatelliten från spetsforskningsenheten för hållbar rymdforskning sin resa från rymdcentret Cape Canaveral i Florida.

Den första satelliten från toppforskningsenheten för hållbar rymdforskning, Foresail-1, nådde sin kulmen på onsdagen den 25.5. SpaceX-företagets Falcon 9-raket sändes då upp från rymdcentret Cape Canaveral i Florida sent på kvällen, finsk tid.

– Vår första satellit [är nu] i skyn och allt är bra! tweetade toppforskningsenhetens ledare, professor Minna Palmroth från Helsingfors universitet tidigt på torsdagsmorgonen.

SpaceXs raketmission vid namn Transporter 5 förde tiotals småsatelliter till sin omloppsbana vid 550 kilometers höjd. Foresail-1-satelliten kommer att kretsa runt jorden en gång på omkring en och en halv timme och passerar Finland ungefär samma tid varje dag.

– Satelliten är lyckligt framme på sin bana och skickar regelbundet information om hur den mår – batterierna laddas och solpanelerna fungerar. Vi gör små justeringar på kommandosystemet, men på själva satelliten ser allt ut att vara i sin ordning, säger ledaren för missionen, biträdande professor Jaan Praks vid Aalto-universitetet.

Hållbarare rymdforskning

Alla system och vetenskapliga instrument på Foresail-1 har utvecklats och byggts i Finland.

Satelliten bär med sig två unika vetenskapliga instrument: partikelteleskopet PATE som undersöker strålningsmiljön i den närmaste rymden, samt plasmabromsen som ska avlägsna satelliten från sin bana.

Syftet med plasmabromsen är att markant minska på rymdskrotet som samlas på omloppsbanorna genom att snabbare styra satelliter som är ur bruk till atmosfären, där de brinner upp. Normalt tar det flera år innan en satellit återvänder till atmosfären, men med hjälp av plasmabromsen kan färden göras mycket snabbare, t.o.m. ett par månader lång.

PATE-partikelteleskopet som utvecklats vid Åbo universitet har som målsättning att hjälpa forskarna förstå strålningsmiljön i rymden bättre än förr, och därmed förlänga satelliternas livslängd i rymdbruk.

– Med hjälp av den långsiktiga finansieringen från Finlands Akademi har vi skapat Finlands första vetenskapliga rymdprogram med målsättningen att utveckla mera hållbar rymdforskning. Vår första satellit som nu reser ut i rymden är en viktig del av vårt forskningsarbete och vi hoppas att vi får testa våra teorier i praktiken, säger Palmroth.

Bild- och videomaterial från Foresail-1 kan laddas här.

Toppforskningsenheten för hållbar rymdforskning samlar Finlands bästa forskare i rymdvetenskap och -teknologi under samma tak, och vill revolutionera experimenterande rymdfysik med hjälp av nanosatelliter. Samtidigt vill den beskydda omloppsbanorna mot rymdskrot. Toppforskningsenheten leds av professor Minna Palmroth från Helsingfors universitet och den består av forskningsgrupper från Helsingfors universitet, Aalto-universitetet, Åbo universitet och Meteorologiska Institutet.

Mera information:

Jaan Praks (Aalto-universitet)
050 420 5847
jaan.praks@aalto.fi

Minna Palmroth
040 531 1745
minna.palmroth@helsinki.fi  

FORESAIL-1

Den första satelliten från toppforskningsenheten för hållbar rymdforskning, Foresail-1, är inte större än en mjölkkartong. 

Satelliten bär med sig två unika vetenskapliga instrument som har utvecklats i Finland. Partikelteleskopet PATE från Åbo universitet som undersöker strålningsmiljön i den närmaste rymden, samt plasmabromsen som ska avlägsna toppforskningsenhetens satellit från sin bana. Syftet med plasmabromsen är att markant minska på rymdskrotet som samlas på omloppsbanorna genom att snabbare styra satelliter som är ur bruk till atmosfären, där de brinner upp.