Den 19 augusti 1991 skickade Linus Torvalds ett ödmjukt meddelande till Usenet-gruppen comp.os.minix vid Helsingfors universitet:
I'm doing a (free) operating system (just a hobby, won't be big and professional like gnu) for 386(486) AT clones. This has been brewing since April and is starting to get ready. I'd like any feedback on things people like/dislike in minix, as my OS resembles it somewhat (same physical layout of the file-system due to practical reasons among other things).
Detta hobbybaserade pysslande, som härstammade från frustrationen med svagheterna i Minix-systemet, skapade till den 17.9 den första versionen av Linux-operativsystemet. Det var endast 65 kilobyte stort och innehöll omkring 10 000 rader av Torvalds kod. Linux skulle basera sig på öppen källkod som alla kunde modifiera.
Som jämförelse må nämnas att Linux 5.14 nuförtiden består av över 3,3 miljoner kodrader.
Torvalds, som då var 21 år gammal, studerade datavetenskap på universitetet. År 1997 utexaminerades han som magister efter att ha slutfört sin pro gradu Linux: A Portable Operating System. Linux släpptes som öppen för användarna redan 1994.
– Linux utvecklas snabbt och det senaste framsteget berör containrar och hanteringen av dem. Via containerteknologi kan Linux främja industrilösningar och 5G, samt infrastrukturerna för kommande generationers mobilnätverk, säger Sasu Tarkoma, professor i datavetenskap.
Decentraliserad innovation, byggd med tillit
På den tiden fanns en efterfrågan på en kernel som skulle vara kompatibel med Unix. Kernel innebär kärnan som programvaran utvecklas kring. Tack vare den öppna källkoden kunde Linux snabbt tas i bruk och modifieras så det passade olika användarsyften.
Tiden var exakt den rätta, eftersom internet just då höll på att explodera och servrarna behövde mycket flexibel, säker och stabil servermjukvara. Linux kunde installeras utan oro för licenser eller licenshantering. Dagens stora webbsajter Google, Amazon, Facebook och Ebay bygger på Linux. Linux ligger också till grund för mobiltelefoner med Android-operativsystemet.
– I början av 2000-talet utvecklade vi en prototyp av en smarttelefon där Linux gjorde det möjligt att använda både GSM data och wifi och applikationer baserade på Java. Jag var själv med om att utveckla denna prototyp. Det hände omkring 6-7 år innan Google släppte Android, säger Tarkoma.
Centrala mjukvarutillverkare började utveckla operativsystemet. Open Source Development Lab öppnades år 2000 och det blev snart Linux-fonden, som nuförtiden anses vara "en neutral, pålitlig central för utvecklare som skriver kod, administrerar och skalar öppna teknologiprojekt", enligt dess egen definition.
Den har säkerställt att Linux har kunnat utvecklas och växa med tiden, utan att hindras av orimliga kommersiella krav. Systemet fungerar i allt från små integrerade anläggningar till de starkaste superdatorerna i världen. Börsen i New York använder det Linux-baserade Red Hat-operativsystemet, och även Large Hadron Collider-partikelacceleratorn i CERN är baserad på Linux.
Linux väg till IT-hörnsten
– Vi har haft Linux som forskningsstöd och forskningsobjekt ända från början. Nuförtiden driver Linux universitetets beräkningsinfrastruktur, möjliggör den smarta campusmiljön, och ligger i kärnan för experimentell forskning inom datavetenskap. Man kan säga att Linux finns överallt, säger Tarkoma.
Förutom jordklotet har Linux även intagit planeten Mars, genom att NASA:s helikopter Ingenuity, som förde rovern Perseverance till den röda planeten, har ett Linux-baserat operativsystem. I övrigt finns det redan tiotals Linux-baserade satelliter i rymden, särskilt de som SpaceX har tillverkat, och Linux är i bruk på ISS-rymdstationen.
Även forskningen i datavetenskap vid universitetet håller sig i främsta ledet inom Linux-utveckling.
– Vi var bland de första som utvecklade MOOC-webbkurser om containrar och Kubernetes-systemet. Nu är containrar och Kubernetes vardagsmat, säger Tarkoma.
Nyligen skickade Torvalds ett meddelande för 30-årsdagen till Linux-utvecklare, där han konstaterade att man kan se fram emot de följande 30 åren med förväntan. På universitetet kommer Linux 30-årsdag att firas med ett jubileumsseminarium den 8.10.