Forskare vid Helsingfors universitet har studerat hur en fasövergång under universums tidigaste perioder leder till gravitationsvågor som kan observeras i framtida detektorer. Forskningsresultaten publicerades nyligen i den prestigefyllda tidskriften Physical Review Letters.
Vatten som kokar eller en metall som smälter är bekanta exempel på fasövergångar. De representerar drastiska förändringar i ett ämnes egenskaper när exempelvis dess temperatur ändras. De sker ofta genom bildandet av bubblor som innehåller den nya fasen; dessa expanderar sedan tills den nya fasen helt tagit över.
När vårt universum var ungt bestod det av ett hett plasma, vars temperatur minskade när universum expanderade. Fysiker har spekulerat i att denna ändring av temperaturen kan ha orsakat tidigare okända fasövergångar på en kosmologisk skala. De expanderande bubblorna från denna fasövergång skulle då ha kollidera kraftfullt med varandra; energierna i en sådan process kan vara stora nog att böja tid och rum, vilket ger upphov till gravitationsvågor som kunde observeras i framtida detektorer. En sådan detektor är den rymdbaserad Laser Interferometer Space Antenna (
Att beskriva sådana fasövergångar och bildandet av bubblor är en utmaning inom teoretisk fysik. En forskargrupp bestående av
Gruppen arbetar nu på några av de kvarvarande problemen, inklusive beräkningen av hastigheten hos en expanderande bubbla, som behöver lösas för att få en fullständig beskrivningen av fasövergången.
Länk till artiklarna:
arXiv-version: