Ann Phoenix som innehar Jane och Aatos Erkko-professuren vid Helsingfors universitets forskarkollegium forskar som bäst i hur maskuliniteter etableras hos 11–14-åriga finländska pojkar. Tidigare har hon tagit sig an samma forskningsämne bland annat i Storbritannien.
Genusforskning och olika maskuliniteter fascinerar Phoenix.
− Den hegemoniska maskulinitetens position i samhället är en fråga som kräver ingående behandling. Inte tillnärmelsevis alla män lever upp till de typiska egenskaper som av tradition förväntas av manligheten.
Även om samhället har förändrats finns det fortfarande sociala strukturer som ger nytt liv åt motsatsförhållandet mellan maskulinitet och feminitet.
− Exempelvis i Storbritannien är det typiskt att pojkar i skolan förväntas ha framgång inom sport och idrott, inte så mycket i det övriga skolarbetet.
Som forskare i psykosociala vetenskaper har Phoenix under den senaste tiden fäst mycket uppmärksamhet också vid att män verkar ha större nytta än kvinnor av parrelationer och äktenskap, oavsett ålder. En nyckelfaktor här är möjligheten att ge utlopp för sina känslor.
− Ensamstående och ensamma män har mera problem med hälsan och utkomsten och högre arbetslöshet. Det skapar i värsta fall en självförstärkande negativ cirkel. Dessutom begår unga män oftare självmord än unga kvinnor.
Definition av självet och identiteten
Ann Phoenix anser det viktigt att hon som forskare sammanlänkar sig med det land där hon tillbringar sin forskningsperiod.
− Jag har med intresse följt med hur finländarna definierar sig själva exempelvis i förhållande till invandrings- och flyktingfrågor.
Detta sakförhållande bildar en väsentlig forskningsdimension i studiet av unga pojkars maskuliniteter och identiteter.
Phoenix har för avsikt att samla material för sin forskning i skolor där det finns finländska elever med varierande etnisk bakgrund och elever från olika etniska grupper som kommit till Finland. I sin forskning biträds hon av ungdomsforskaren Marja Peltola.
− Än så länge har vi inga forskningsresultat, men jag väntar entusiastiskt på att få komma igång med analysen av intervju- och observationsmaterialet. Det är meningen att genom test som positionerar visuella, musikbaserade och platsrelaterade betydelser utreda hur pojkar bygger upp sina identiteter.
På spaning efter maskulinitetsmodeller
En viktig förenande länk i maskulinitetens uttrycksformer är enligt Phoenix de bilder som populärkulturen står för. Det är här man söker mallar för hur man ska klä sig och vilken musik man ska lyssna på.
Men det finns också skillnader mellan olika länder och olika etniska grupper: I Storbritannien företräder pojkar med afrokaribisk bakgrund typiskt en stark maskulinitet och pojkar med rötter i Asien den andra ytterligheten.
− Det ska i alla fall bli intressant att se hur det här förändras när kulturerna allt mera blandar sig med varandra, funderar Phoenix.