Vad innebär en hållbarhetstransformation i en stad och hur kan den genomföras? Ordet hållbarhetstransformation kommer från den engelska termen ”sustainability transformation” och innefattar till exempel stadens markanvändning, luftföroreningar och koldioxidutsläpp samt frågor som anknyter till hållbar konsumtion, bland annat energikonsumtion.
Det finns relativt få erfarenheter av hållbarhetstransformationer, både i Finland och i resten av världen. I samarbetsprojektet KEMUT, som leds av Helsingfors universitet, undersöker/utreder man om ekologiskt byggande har ökat den urbana hållbarheten i Eko-Vik. I projektet granskas hållbarhetstransformationen på tre plan:
- Teknologiska möjligheter i praktiken: förändringar i konsumtion av energi och vatten
- Politiska styrmetoder: förändringar i normer för byggande och planering
- Möjligheter inom boende och miljö: invånarnas värderingar samt grönstruktur.
Energikonsumtion och nya vanor
Halvvägs igenom KEMUT-projektet kan den mest betydande upptäckten anses vara resultaten om energikonsumtion. Vid Metropolia räknade man ut hur energikonsumtionen hade förändrats i Eko-Vik och inom ett kontrollområde. När man jämförde med kontrollområdet i Hertonäs strand kom det fram att elkonsumtionen i genomsnitt var något högre i Eko-Vik än inom kontrollområdet. Det observerades inte heller någon förändring från åren 2002 och 2003, trots att exempelvis belysningen i vissa bostadshus hade bytts till LED-lampor. Värmekonsumtionen var däremot mindre än inom kontrollområdet och lägre än den finländska referensnivån, men ändå inte riktigt på målnivån. Totalkonsumtionen av energi har inte märkbart förändrats i Eko-Vik mellan granskningsperioderna 2002–2003 och 2015–2016, med undantag av ett par husbolag.
– Dessa observationer ger oss ingen direkt orsak till den relativt höga elkonsumtionen och låga värmekonsumtionen. För en sådan utredning skulle vi behöva betydligt mer information om konsumenternas vanor och dagliga handlingar, säger biträdande professor Sirkku Ahola från forskningsprogrammet Ekosystem och miljö vid Bio- och miljövetenskapliga fakulteten.
Det insamlade materialet ska bearbetas ytterligare, och strävan är att med hjälp av materialet belysa en eventuell hållbarhetstransformation i sin helhet. Allmänt sett har konsumenten en betydande roll i konsumtionen av el och värme. Viktigt är också hur förändringar i livsstil påverkar konsumtionen under tio år. Under de senaste åren har till exempel mängden apparater som behöver laddas ökat avsevärt. Samtidigt har dock alla elapparater fått en bättre effektivitetsklassificering, och när det gäller belysningen används lågenergilampor allt mer.
Enligt invånarna i Eko-Vik skulle man kunna följa områdets nuvarande situation på ett mer heltäckande sätt för att förbättra kutymen. Gemenskapen var viktig för invånarna och hade möjliggjort hållbara vanor, åtminstone när det kom till att dela med sig.
– Man skulle kunna vara mycket mer ambitiös än vad som nu är fallet när man planerar hållbara städer. Det vore önskvärt att man i planeringen även skulle fästa vikt vid kvalitet, verkställande och bedömning i planeringsskedet, konstaterar Juhola.
De delar som fortfarande bearbetas i projektet handlar om förändring av politiska styrmetoder, den lokala identiteten hos invånarna i Eko-Vik samt miljövänligt beteende. Med hjälp av dessa faktorer kan hållbarhetstransformationen granskas i ett bredare perspektiv och se hur samhällets beslut antingen möjliggör eller försvårar förändringen.
– Ute i världen har det ekologiska stadstänkandet fått sällskap av ”smart city”-begreppet, och hållbarhetstemat ökar fortfarande i betydelse inom stadsplaneringen, konstaterar Juhola.
I januari 2018 ordnande KEMUT-projektet ett evenemang för invånarna. Under evenemanget presenterades Metropolias preliminära resultat om elkonsumtionen samt de nya lösningar som HELEN erbjuder husbolag. Dessutom fick invånarna tillfälle att ventilera sina åsikter om hur miljövänligt det är att bo i Eko-Vik – mer information om evenemanget finns i bloggen Urban Environmental Policy.