Vad forskar du i?
Jag forskar i juridik och har ett starkt intresse för rättslig historia, kön och sexualitet. Under de senaste tjugo åren har jag undersökt vilken betydelse vårt förflutna har och hur det formar vårt sätt att reagera på ojämställdhet och bristande social rättvisa i dag.
Jag är särskilt intresserad av att förstå och förklara förhållandet mellan olika politiska regimer och ojämställdhet, frågor som hur och varför våld mot kvinnor fortsätter existera trots att vi åtagit oss att upprätthålla jämställdhet och social rättvisa.
Samtidigt gör mitt fokus på postsovjetisk lag och särskilt rysk lag och förvaltning det möjligt för mig att belysa den problematiska position kvinnor har i länder som formellt har förbundit sig till jämställdhet men i verkligheten diskriminerar kvinnor genom att utnyttja sitt sovjetiska förflutna av jämställdhetsresultat som rättfärdigande för sin diskriminering.
Vad kommer din forskning att påverka, och hur?
I våra samhällen har vi kontakt med lagen nästan dagligen, utan att vi tänker på det. Att kryssa i en ruta som informerar om att du är man eller kvinna (eller i bästa fall ”annat”) gör att vi måste bekräfta vår könsidentitet, vilket ofta är ett juridiskt krav.
Juridiska system är i allmänhet synnerligen svåra att förändra så att de skulle omfatta mångfald och jämlikhet. När lagstiftningen uppdateras förblir ramverket ofta oförändrat.
I min forskning och mitt arbete är en kritisk utvärdering av ett juridiskt systems potentiella förmåga till förändring direkt kopplat till vilken hjälp kvinnor kan få i verkliga livet: att motarbeta sexuella trakasserier, hantera följderna av våld i hemmet, ha förmåga att stå upp mot sexism.
I mitt område är feministiska rättsvetare ofta aktivister som påverkar genom att via sin forskning arbeta för social och politisk förändring.
Vad inspirerar dig särskilt mycket inom ditt område just nu?
Rysslands invasion av Ukraina visar hur avgörande det är att förstå området och de postsovjetiska juridiska valen för att förstå orsakerna till instabiliteten och vilka möjliga vägar det finns för fredsbygget.
Forskning i kvinnor, fred och säkerhet (women, peace and security, förkortat WPS) liksom även forskning i feministisk utrikespolitik (feminist foreign policy, eller FFP) är två viktiga ramverk som gör det möjligt att gå på djupet och avslöja krigföring som särskilt skadlig för kvinnor och flickor.
Forskare har visat hur toxisk och militariserad maskulinitet bidrar till att konflikter eskalerar och försvåras. De leder till en särskilt förödande sorts krigföring som vi sett i Ukraina under det senaste året. Sist och slutligen är det möjligt att uppnå världsfred endast utan våld mot kvinnor.
Marianna Muravyeva är professor i Rysk lag och administration vid Humanistiska fakulteten.