Fredsmäkling fordrar alltid kunskap om konfliktområdet, dess historia, bakgrunderna till konflikten och den politiska, ekonomiska och sociala situationen. Tillförlitlig konfliktanalys skapas utgående från multidisciplinär forskningslitteratur och den preciseras i samverkan med forskare och experter. Komplicerade utmaningar förutsätter ett tvärvetenskapligt förhållningssätt, enkla och snabba lösningar existerar inte inom vår bransch.
Konfliktförebyggande och konfliktlösning är även ett eget forskningsområde. I synnerhet under de senaste 25 åren har man undersökt processer: förhandlingar, förmedling och dialoger. Vårt område och dess praxis har även formats av annan litteratur med anknytning till förhandling. Det är glädjande att se att forskning om konfliktlösning håller på att bli starkare även i Finland, och vi samarbetar gärna i situationer där samarbete kan skapa mervärde.
Parallellt med traditionella samhällsvetenskapliga perspektiv behövs det i allt högre grad annan kompetens och samarbete som tillämpar både forskning och praktik. Ett av de mest intressanta perspektiven är att granska teknologins möjligheter att stödja fredsprocesser och den samhälleliga dialogen samt motverka polarisering. Ett nytt fascinerande och lovande område är PeaceTech, ett utmärkt exempel på samarbete mellan vetenskap och proffs ute på fältet. I framtiden ska dessa tillämpningar förbättra konfliktlösningsarbetets kvalitet, transparens och åskådlighet.
I en tid då den samhälleliga diskussionen domineras av ”fake news” och ”alternative facts” ökar betydelsen av vetenskap och vetenskaplig information. Med hjälp av forskning kan vi arbeta med framförhållning, lösa problem, fatta beslut utgående från vetenskaplig information och bedöma effekterna av vårt arbete.
#därförvetenskap
Tuija Talvitie, verksamhetsledare för CMI
I serien Vetenskapens försvarare beskriver skribenterna vetenskapens betydelse för dem själva och deras bransch. Du kan läsa de övriga texterna här på sidan Därförvetenskap.