Sanna Lauslahti från Lääketeollisuus: Vetenskapen ger hopp även till dem som ännu saknar det

Var tredje finländare insjuknar i cancer någon gång i livet, och sjukdomen kan också beröra dem som inte drabbas: ens eget barn, make eller maka, förälder, mor- eller farförälder, vän eller någon annan närstående kan insjukna. Det finns även många andra sjukdomar som berör stora grupper av människor, och många som får cancer blir friska, men ändå är cancer något som väcker känslor och skrämmer oss. En sak som gör en cancerdiagnos ännu mer dramatisk är att våra möjligheter att påverka risken för cancer är mer begränsade än till exempel risken för typ 2-diabetes.

Vissa typer av cancer, som leukemi och bröstcancer, har kunnat besegras i relativt stor utsträckning. Vi har dock fortfarande cancertyper vars dödlighetstal är nedslående, som cancer i bukspottskörteln, levern, äggstockarna, lungorna och luftstrupen.

Vetenskapen och läkemedelsindustrin jobbar tillsammans varje dag för att övervinna cancer. Kanske vi en dag kan uppnå samma situation som vi gjort med högt blodtryck: Att kan en cancerpatient leva ett gott liv i år eller till och med årtionden.

Vad krävs för att denna dröm ska besannas? Helt enkelt att man satsar mer på grundforskning än idag. Bara så kan vi vinna kampen mot cancer. Det krävs också ett tätare samarbete mellan industrin och universiteten, eftersom de satsningar som företagen inom läkemedelsindustrin gör i utveckling av läkemedelsbehandlingar är viktiga – helt nödvändigt för utvecklingen av vetenskapen.

I dagsläget investerar läkemedelsindustrin hela 35 miljarder euro i europeisk forskning och utveckling inom nya läkemedel. Endast 200 miljoner av dessa går till Finland, men summan skulle kunna vara betydligt större än så. Vi har goda möjligheter att uppnå detta om Finland under nästa regeringsperiod sätter som mål att bli ett av de ledande länderna inom medicinsk forskning och utveckling. Här kan Finland vara en del av en ny våg inom vetenskapen, där hälso- och sjukvården är i full färd med att bli mer individualiserad.

Det första som nästa regering bör ta itu med i höst är att komma med lagar som stöder forskningsarbete och individualiserad vård – en reformerad biobankslag, genomlag, lag om medicinsk forskning och lag om kliniska läkemedelsprövningar. Dessutom ska man se till att lagen om sekundär användning av social- och hälsouppgifter verkställs på ett effektivt sätt. Det skulle inte heller skada med betydande satsningar som ger mer resurser till forskarna.

Vetenskapen ger hopp även till dem som ännu saknar det. För vissa patienter kan det idag betyda att vara en forskningspatient, vilket ger tillgång till den senaste och mest verksamma vården. Det kan i sin tur leda till att man lever längre eller blir frisk från cancer. Många cancerpatienter har nämligen inte tid att vänta i flera år.

Utöver prövningsläkemedel ska man satsa på att snabbare göra befintliga innovativa behandlingar tillgängliga för patienterna i Finland. Det handlar till exempel om immunologiska cancerbehandlingar som vi är bland de sista i Europa med att införa. Ett sätt att påskynda införandet är lagstiftningen inom villkorlig ersättning, vars giltighetstid måste förlängas med minst fem år.

Finländarna får den bästa cancervården i världen, med utmärkta resultat. Detta ska vi dock inte nöja oss med. Det finns fortfarande mycket kvar att göra. Låt oss ge patienterna mer hopp om tillfrisknande. De nya behandlingarna gör det möjligt: ökat välbefinnande, ett långt och friskt liv för människorna. Därför är vetenskapen och forskarna värda en starkare ställning i vårt samhälle.

Skribenten är verkställande direktör för Lääketeollisuus ry.

I serien Vetenskapens försvarare beskriver skribenterna vetenskapens betydelse för dem själva och deras bransch. Du kan läsa de övriga texterna här på sidan Därför vetenskap (skrolla ned).

Var­för be­hö­ver vi ve­ten­skap?

Världen kommer i framtiden att förändras allt snabbare, och människans och miljöns behov med den. Vi vet ännu inte vilka utmaningar vi kommer att behöva svara på om 50 år. Ett är säkert, och det är att lösningarna kräver långsiktig forskning.

Därför behöver vi vetenskap.

Finlands välfärd är beroende av att vi värnar om vårt högkvalitativa kunnande genom hela utbildningskedjan, från småbarnspedagogiken ända till den högre utbildningen och forskningen. Vår framtid ligger i vårt kunnande och i människor som kan. Därför bör vi investera allt mer i utbildning och forskning.

Läs mer