I sitt tal vid Helsingfors universitets 378-årsjubileum lyfte Jukka Kola fram exempel på den forskning som bedrivs vid universitetet. Helsingfors universitet hör till topprocenten bland världens mångvetenskapliga universitet.
– Vår styrka som universitet är att vi ligger i världstoppen på många olika områden. Av de nordiska universiteten har endast Köpenhamns universitet fått mer ERC-finansiering än Helsingfors universitet. Europeiska forskningsrådets ERC-finansiering beviljas utgående från forskningens kvalitet och konkurrensen är hård. Finansieringen har fördelat sig på många vetenskapsområden, vilket visar att vi bedriver forskning i toppklass på bred front. Exempelvis år 2014 hade 2 forskningsprojekt inom de humanistisk-samhällsvetenskapliga områdena framgång i konkurrensen om ERC-finansiering; idag är siffran uppe i 12. Bland annat inom vetenskapsområdet filosofi ligger vi i topp bland världens 50 bästa i internationella rankningar, sade Kola.
Nationell konsensus och satsning på utbildning behövs
Atmosfärforskningen vid Helsingfors universitet ligger på toppnivå i världen och universitetet är ledande på området. Med hjälp av observationsdata från atmosfärforskningen får vi mer kunskap om hur vi kan påverka den globala uppvärmningen.
Forskningen vid Helsingfors universitet har gjort att vi känner till cancerns uppkomstmekanismer bättre än någonsin förr.
I Finland kan vi lösa stora globala problem eftersom vi i många avseenden är världens bästa och mest välfungerande land. Även i det avseendet är framgångssagan Finland och Helsingfors universitets framgång sammanflätade. Men det vore önsketänkande att tro att vårt nuläge kommer att bära oss även i framtiden. För tillfället befinner vi oss i en oroväckande spiral, där anslagen för vetenskap och forskning hela tiden minskar. I den statliga finansieringen till universiteten har man minskat i synnerhet basfinansieringens andel.
– Också när det gäller vår kompetens- och utbildningsnivå är utvecklingen oroväckande. Finland är det enda landet i Europa där de högskoleutbildades andel av befolkningen inte har ökat under det senaste årtiondet. Vi har förlorat vår position som Europas och OECD:s högst utbildade land. Grundvalarna för vårt kunnande hotar vittra sönder, påpekade Kola.
Det går att reagera på universitetens basfinansiering, personalens och studenternas arbetshälsa och den sjunkande kompetensnivån, förutsatt att dessa frågor upplevs som nationellt viktiga. Åtminstone Sverige, Holland och Tyskland har upplevt detta som viktigt, och de satsar stort på universiteten.
– Vi vill redan nu, i god tid före nästa riksdagsval, öppna dörrarna för en diskussion med beslutsfattarna om vad som bör göras. Vårt budskap är att en satsning på utbildning och forskning bör ses som en investering i framtiden. Arbetet kräver nationell konsensus som inte är beroende av regeringsprogram. Arbetet kan börja genast; vi behöver inte ens vänta till nästa val: Den sittande regeringen kan återinföra justeringen av universitetsindexet inför år 2019.
– Det behövs konkreta åtgärder för att råda bot på den nedgång i kompetensnivån som jag beskrev och som är en följd av minskade resurser. Vår nation har satsat på utbildning i hundratals år. Också vår framtida framgång i en allt mer internationell värld är beroende av hur vi värdesätter vetenskap, forskning, kunnande och utbildning, konstaterade Jukka Kola.
Tal på årsdagsfesten
Tal av rektor Jukka Kola
Tal av ordföranden för Helsingfors universitets styrelse, president Tarja Halonen