En idé är inte en uppfinning, men idén är oumbärlig för uppfinningen. Det är där som uppfinningen har sina rötter och sitt frö. För att idéer ska födas behöver de en världsbild och ofta gäller det också att åstadkomma kollisioner mellan olika bilder. För helhetsbilderna behövs vetenskap.
I bästa fall kan en uppfinning leda till produktiv affärsverksamhet, som är någonting helt nytt och ingenting självklart. Den kan vara en teknologisk lösning, utnyttja existerande teknologi eller processer på ett nytt sätt eller gå ut på någonting helt annat. Uppfinningar inrymmer inte bara en enorm mängd arbete, passion och tro utan också kunnande, experiment och forskning. För detta behövs vetenskap och vetenskapliga metoder.
Baljhavre uppkom när man åstadkom kollisioner mellan oro för jordens framtid, fynd inom tillämpad vetenskap, forskarutbildningens problemlösningsförmåga, industriell erfarenhet och designtänkande. Fynden inom tillämpad vetenskap möjliggjordes i sin tur av grundforskningsbaserad kunskap om lagbundenheter, som i kombination gav upphov till uppfinningen. Oron för jordens framtid tecknas likaså upp av långsiktig forskningsbaserad kunskap, som kan få spridning bland amatörer när det i samhället finns människor som har till uppgift att tänka, producera kunskap och syntetisera dessa.
Baljhavren lever och växer, eftersom vi har haft och har möjlighet att anställa magistrar och doktorer i vårt team. I början behövde vi och vi behöver fortfarande ett fruktbart samarbete mellan olika universitet och experter från olika områden. Dessa skulle inte finnas utan forskning som ligger i tiden.
Ett innovativt samhälle bygger på vetenskap. Vi måste våga tilldela tänkandet resurser, om vi vill fortsätta vara en innovativ nation. Jag ser med oro på hur en allt mer uppsplittrad värld låter även forskning som skulle kräva långsiktighet splittras upp i projekt och smulas sönder i en utmattande konkurrens om projektfinansiering. Samhället måste ha råd att hålla sig med forskningsgrupper och forskare som kan utföra sitt livsverk inom ett visst område och som kan axla ansvar för att skapa de stora bilderna, opponera sig mot dem och fördjupa dem med vetenskapliga metoder. Om forskningen och möjligheterna att tänka krossas, vem ska vi då ringa upp i framtiden när vi behöver en sakkunnig att intervjua, för att uppträda eller för att sparra?
Uppfinningar behöver flera lager av kunskap och förståelse av helhetsbilden, det vill säga sådant som vetenskapen tar fram. Produktiva uppfinningar uppkommer inte utan vetenskap.
Reetta Kivelä är doktor i livsmedelsvetenskaper och den ena av baljhavrens uppfinnare. Alumnföreningen vid Helsingfors universitet utsåg henne till Årets alumn 2018.
I serien Vetenskapens försvarare beskriver skribenterna vetenskapens betydelse för dem själva och deras bransch. Du kan läsa de övriga texterna här på sidan Därför vetenskap (skrolla ned).