Linda-Liisa Kelokari: Mer EU!

Snart är det dags att rösta igen! Den här gången riktar vi blickarna mot Europa. Vem kommer att representera oss i Europaparlamentet under de följande fem åren?

Valdeltagandet i Europaparlamentsvalet brukar inte vara mycket att hurra för. Den här våren finns det dessutom risk att vi blir övermätta på val. Efter månader av hajp kring riksdagsvalet har vi föga energi kvar att gå och rösta i Europavalet. Både partier och medier har till på köpet lagt det mesta krutet på riksdagsvalet. Fast å andra sidan händer det en hel del på EU-planet detta år. Finland övertar EU-ordförandeposten den 1 juli. Eftersom ett nytt Europaparlament ska väljas strax innan så finns det möjligheter att lyfta fram viktiga ämnen i debatten, till exempel utbildningen och vetenskapen och var de står i dag.

Studentrörelsen frågan om tillgång till utbildning i Europavalet. Vi tycker att alla ska ha tillgång till utbildning oavsett samhällsklass eller förmögenhet. Det bör bli lättare att fritt röra sig inom EU för att studera, arbeta och turista. EU ska stå som garant för ett medborgarsamhälle där även unga och underrepresenterade grupper har en reell möjlighet att påverka allt från lokal nivå till EU-nivå. Den representativa demokratin måste framhävas starkare i EU:s politiska verksamhet. Europaparlamentet är det enda organ inom EU där ledamöterna väljs direkt av medborgarna, och bör därför få ett större inflytande över EU-beslut.

Europavalet borde intressera oss alla. Det fattas ju många beslut på EU-planet som också rör Finland. Ändå av unga finländare i förra Europavalet. Nio tiondelar av ungdomarna mellan 18 och 24 år röstade inte ens på Kalle Anka. I Sverige däremot gick hela 66 procent av de unga och gav sin röst i EU-valet 2014.

Så varför röstar inte vi unga finländare i valet?

Det beror inte på att vi inte känner att EU är vår grej. Tvärtom. Enligt tycker 81 procent av unga finländare att det är bra att Finland är med i EU. Unga uppfattar sig som européer, och det är inget att undra över. Vår generation har vuxit upp i en värld som blir allt mer internationell. Utvecklingen av internet har gjort att geografiska avstånd förlorar sin betydelse.

Men unga behöver mer information för att kunna rösta. Vi efterlyser fler och mer balanserade nyheter om Europaparlamentet med fokus också på det som är positivt. I dag inriktar sig medierna ofta på negativa nyheter om EU-parlamentets verksamhet, det vill säga på de förbud som EU inför. Nyheterna bör dessutom vara mer reaktiva och aktuella. Det räcker inte att informera om sådant som parlamentet i själva verket redan har beslutat om.

Det skulle inte heller skada att skriva mer om Europavalet och våra påverkansmöjligheter i EU. Om unga upplever att deras röst inte har någon betydelse och att de har obefintliga möjligheter till inflytande, är det inte så konstigt att de inte går till vallokalerna. Den offentliga debatten borde också handla om vad EU kan erbjuda de unga. Vet de till exempel vilka möjligheter Erasmus-programmet ger?

Därför uppmanar jag er att skriva och prata om EU och Europavalet. Debattera vad EU har att erbjuda, på vilket sätt EU:s beslut berör Finland och hur en ung finländare kan vara med och påverka. Se till att de unga får veta att deras röst spelar en roll också i det här valet!

Linda-Liisa Kelokari

Styrelseledamot i studentkåren vid HU
Var­för be­hö­ver vi ve­ten­skap?

Världen kommer i framtiden att förändras allt snabbare, och människans och miljöns behov med den. Vi vet ännu inte vilka utmaningar vi kommer att behöva svara på om 50 år. Ett är säkert, och det är att lösningarna kräver långsiktig forskning.

Därför behöver vi vetenskap.

Finlands välfärd är beroende av att vi värnar om vårt högkvalitativa kunnande genom hela utbildningskedjan, från småbarnspedagogiken ända till den högre utbildningen och forskningen. Vår framtid ligger i vårt kunnande och i människor som kan. Därför bör vi investera allt mer i utbildning och forskning.