I projektet ”Ordering the ’Migrant Family’: Power Asymmetry Work and Citizenization in Restructuring Welfare Professional Bureaucracies” (Att göra makt och medborgare – ”invandrarfamiljen” som moralisk och social kategori inom välfärdsprofessionella byråkratier i omvandling) studerar Camilla Nordberg, akademiforskare vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet, maktasymmetrier i möten mellan socialarbetare och invandrade familjer i huvudstadsregionen i Finland.
– Tanken är att studera maktrelationer i den lokala välfärdsstaten, i praktiken inom socialt arbete, säger Nordberg.
Samhället lägger höga förväntningar på de nyinflyttade i skapandet av nästa generations medborgare. Nordberg vill studera hur socialarbetarna påverkar medborgarskapandet i tider av förändring. Med förändring menar hon hur ideologiska skiftningar som föranlett beslut som lett samhällsutvecklingen bort från det traditionella välfärdssamhället med dess universella idéer mot en nyliberal ideologi där individens egen kompetens fått större tyngd.
– Vi ser på hur statens politik implementeras på lokalnivå av socialarbetarna. Socialarbetare är inte bara verktyg för att förverkliga politik. De är också aktörer med egna strategier. Vi vill veta hur till exempel nedskärningar i den offentliga sektorn påverkar deras handlingsutrymme. I Norden har socialarbetare traditionellt haft stor autonomi och integritet i jämförelse med till exempel Storbritannien.
Projektgruppen kommer också att studera facklitteraturen som används inom socialarbetarnas utbildning och arbete.
Ideologi på gräsrotsnivå
Inte heller den ”utsatta invandrarfamiljen” är enbart ett objekt för politiken. Familjen är en aktör som försöker förhandla om stöd och service och få sin röst hörd.
– Det är också intressant att se på vad som menas när man pratar om den invandrade familjen. Nyinflyttades familjestrukturer är väldigt olika. Vi kommer bland annat att studera den offentliga och mediediskursen om vad som menas när man talar om den så kallade ”invandrarfamiljen”.
Tidigare forskning har visat att olika sociala kategorier har olika kapacitet att förhandla om sina rättigheter. I projektet undersöks vad det innebär att vara en nyinvandrad familj i förhandlingssituationen. Som nykommen är man tvungen att omförhandla sin position i samhället och i mötet med socialarbetarna är familjen samtidigt ett objekt för medborgarskapandet.
– Jag vill empiriskt studera de processer som man talar om på statlig nivå och hur makroplanets förändringar påverkar den finländska vardagen. Det finns inte mycket information om hur ideologiska förändringar tar sig i uttryck på lokal nivå, säger Nordberg.
Projektet är en kollaborativ etnografisk studie som använder sig av observationer, intervjuer och dokument. Studien involverar tre post doc-forskare och är en naturlig fortsättning på Nordbergs pågående akademiprojekt som handlar om nyanlända hemmamammor. Det nya projektet fördjupar fokus på invandrade familjer. Till forskargruppen hör Anna-Leena Riitaoja, Maija Jäppinen och Hanna Kara.
Nordberg är också med i Finlands Akademis spetsforskningsenhet Centre of Excellence in Research on Ageing and Care (CoE AgeCare) som fick finansiering i sommar. Helsingfors universitets del i enheten leds av universitetslektor Sirpa Wrede och handlar om migration, omsorg och åldrande. I projektet ska Nordberg analysera hur institutionell policy och praxis formar skapandet av nya etniska hierarkier inom arbetskraften inom omsorgssektorn.