En humanist vill veta hur människor beter sig. Beröring har visat sig vara en viktig del av samspelet på en servicecentral. Kaarina Mononens forskning i ämnet ledde henne vidare till att dessutom undersöka hur man kan bidra till de boendes självständighet. Att beröra och bidra till självständighet hänger ofta nära samman, precis som andra typer av interaktion gör.
Mononens studie av språklig interaktion grundar sig på ett videomaterial om 55 timmar som spelats in på en servicecentral i södra Finland. Hon tittade närmare på hur vårdarna berör servicecentralens klienter i samband med den praktiska assistansen. I undersökningen ingick också etnografisk observation och bakgrundsintervjuer.
Beröring utgör en del av språket
Vårdarna på servicecentralen berör de boende till exempel för att visa att de finns där och för att bidra till de boendes självständighet. Enligt Kaarina Mononen är även en kort beröring betydelsefull.
– Beröring är en del av kommunikationen som helhet, ett sätt att visa vänlighet och samförstånd. Vid nedsatt funktionsförmåga, till exempel talförmåga eller hörsel, kan beröring kompensera för de förlorade färdigheterna. Vårdaren kan exempelvis få den boendes uppmärksamhet genom att beröra hen.
På vårdhem kan beröring dessutom utvidgas från den boende till hens hjälpmedel, som rollator eller rullstol. Att röra vid ett hjälpmedel kan vara betydelsefullt och till och med uttrycka närhet. Vårdaren kan styra vad den boende ska göra till exempel genom att klappa på rollatorns handtag: här ska du fatta tag.
Beröring blir en del av det vardagliga samspelet mellan vårdaren och den boende. Ofta bildar beröring en del av dialogen med den boende, till exempel när hen ska ledas till matsalen. En vårdare som känner den boende har lättare att veta huruvida det går bra med beröring och på vilket sätt.
Det går inte att upprätta en allmängiltig handbok för vårdhemmen om lämplig eller bra beröring. Bristen på tydliga instruktioner kan kännas irriterande eller frustrerande, men nyckeln är att lära känna den boende. För att en tillitsfull relation ska kunna uppstå krävs det att man lär känna varandra och att man tar sig tid.
– Beröring spelar en viktig roll i att styra vad som ska göras och å andra sidan i hur sociala relationer skapas. Undersökning på mikronivå synliggör dess många nyanser. Beröring utgör en del av språket, påminner Mononen.
Att få göra saker och ting på egen hand bidrar till välbefinnande
På servicecentraler vill man bidra till de boendes självständighet. Det har ett värde i sig och ingår i rehabiliterande vårdarbete: att få göra saker och ting på egen hand ökar funktionsförmågan. Ett sätt att uppmuntra till självständighet är att erbjuda alternativ: den boende blir tillfrågad om hen vill ha kaffe eller inte, och hen får beröm för sina initiativ och val. Kaarina Mononen skriver om att berömma och tacka i en artikel i tidskriften Gerontologia (på finska).
– Det är viktigt att välja rätt sätt att hjälpa. Även om det skulle gå snabbast att bara ta den boende till sitt rum, använder man i stället gester och uppmuntran för att hjälpa hen att ta sig fram på eget bevåg. Att gå igenom en dörr eller resa sig upp från stolen av egen kraft bidrar till en ökad funktionsförmåga och troligen också ett ökat välbefinnande. Situationerna och dagsformen varierar, vilket man tar hänsyn till när man stödjer autonomi, förklarar Mononen.
Beröring hänger nära samman med att ge individen stöd och uppmärksamhet. Att styra någon genom att röra hen vid axeln kan lugna och ge trygghet: en sådan beröring förknippas ofta med positiva känslor. Å andra sidan är beröring också en nödvändighet. En person som bor på ett vårdhem har ofrånkomligen blivit mindre självständig, och i samband med många vårdåtgärder rör man vid personen, vare sig hen vill det eller inte.
– På vårdhem balanserar man dagligen på gränsen mellan omsorg och förmynderi. Detta är en väsentlig spänningsfaktor som förekommer i studier om äldre. Å ena sidan vill man ge en god omsorg och visa närhet, å andra sidan kan omsorgen lätt tolkas som överdrivet förmyndande och styrande – framför allt när det handlar om vuxna klienter. Det viktiga är att fokusera på att skapa en vänlig atmosfär och att ta hänsyn till att människor är olika.
Även en kort kontakt räcker för att förmedla närvaro, framgår det av Mononens tidigare studie (på finska) om språklig interaktion inom äldreomsorgen.
Genom närvaro hittar man även effektiviteten
Kvaliteten, dimensioneringen och priset på vård vid servicecentralerna i Finland har blivit en del av samhällsdebatten. Den dystra situationen som avslöjats på vissa av centralerna har upprört många. Kaarina Mononen anser att det mekaniska tänkande som framhåller effektivitet angriper problemet från fel håll.
– Trots att teknisk hjälp också behövs, finns det inget som ersätter människan när det gäller vård. En robots beröring är en absurd tanke, ett tecken på uppochnedvända värderingar. Som människoforskare vill jag synliggöra betydelsen av en människas närvaro.
Den betydelsen blir tydlig när den boende på vårdhemmet reagerar på interaktionen, deltar i samtalet och situationen går framåt. Genom att gå den vägen når man ofta även den omdiskuterade effektiviteten. Att prata om ditt och datt eller beröra den boende vid ett lämpligt tillfälle skapar en positiv atmosfär, som i sin tur underlättar rutinerna. Den sociala sidan ingår i vårdarbetet, och att värna om de sociala relationerna har konstaterats vara meningsfullt även för vårdarna.
Vårdarens yrkeskompetens och erfarenhet utgör en del av ekvationen. Ett välfungerande samspel förutsätter dessutom personalstabilitet och en rimlig arbetsbelastning på vårdhemmet: en stressad och utmattad vårdare har inte ork till det.
– Här är det centralt att undersöka samspelet: hur en människa bemöter en annan människa och vilken betydelse ord och gester har i att få saker och ting att flyta på. Språk och kommunikation är flerdimensionella begrepp, konstaterar Kaarina Mononen.
Läs merCLARe-forskningsgruppens webbsidorLäs merKommersialisering av forskning tjänar minnessjuka