Finland har rika naturdataresurser som skapar en god grund för företagens beslutsfattande som berör naturens mångfald. Så tänker Anna-Liisa Laine, professor i växters biodiversitet vid Helsingfors universitet, som nyligen fått den uppskattade ERC-finansieringen. Näringslivet behöver naturdata för att kunna bedöma hur det ska kompensera naturen för de skador som företagsverksamheten orsakar.
– Detta förutsätter att vi förstår vilken biodiversitet vi har och hur den reagerar på olika åtgärder. Vi måste också kunna använda rätt typ av parametrar, säger Laine.
Naturdata som samlas in genom uppföljningar i tiotals eller till och med hundra år är till särskilt stor nytta. Med hjälp av datan kan vi undersöka till exempel hur förändringar i markanvändningen inverkar på naturens mångfald. I Finland utförs sådan långtidsuppföljning i stor utsträckning bland annat på fåglar och små däggdjur.
Enligt Laine kan forskarna hjälpa företagen att ta i bruk all data som samlats in och fundera över vilka åtgärder de borde vidta. Det är inte alltid nödvändigt att starta ett nytt lokalt projekt för att utreda saker och ting. Det går att hitta svar genom att vada igenom informationsmassan från Finland och världen samt att utnyttja den förståelse som forskningen redan har producerat om naturens lagbundenheter.
Som Helsingfors universitets styrka ur företagens perspektiv lyfter Laine fram mångvetenskapligheten – i samma hus finns stöd för allt från ekonomiska siffror och lagstiftning till bedömningar av människans psykologi. Mycket stark är också kompetensen inom ekologi som är i världsklass.
– I internationella rankningar är ekologi ett av Finlands mest framgångsrika vetenskapsområden.
Det krävs nya tankesätt för att stoppa utarmningen av naturen
Vid FN:s naturmöte i Montreal godkände nästan 200 av världens länder nyligen målet att stoppa utarmningen av naturen senast år 2030. Enligt miljöministeriets färska utredning inser näringslivet hur brådskande ärendet är, och föregångare ser till och med nya affärsmöjligheter i samband med arbetet.
Så är det också i Fiskars Group som tillverkar en mängd olika produkter från trädgårdssaxar till kärl och campingutrustning. Bolagets hållbarhetsdirektör Kati Ihamäki berättar att produkternas långa livslängd traditionellt sett har varit kärnan för alla deras olika varumärken. I fortsättningen är det meningen att fundera mer över materialval och produktdesign också med tanke på huruvida de främjar cirkulär ekonomi och är förnybara.
– Vårt hållbarhetsprogram med fem punkter innefattar målet om att hälften av vår nettoförsäljning år 2030 ska komma från tjänster och produkter inom cirkulär ekonomi, säger Ihamäki.
Bolaget söker ny affärsverksamhet genom att utveckla sina tjänster – redan nu erbjuds till exempel service av pannor och försäljning av begagnade kärl. För att stoppa utarmningen av naturen måste företaget tänka på nya sätt. Ihamäki anser att företaget också kan påverka kundernas konsumtionsvanor.
– Det som äts ur våra kärl eller steks i våra pannor har betydelse för naturkapitalet. När vi är med i konsumenternas vardag har vi möjlighet att berätta om dessa frågor.
Föregångare i utvecklingen av miljövänliga material
Enligt Kati Ihamäki är stoppandet av naturens utarmning en betydande fråga för Fiskars Groups framtid. Det påverkar inte bara efterfrågan på produkter, utan också tillgången på råvaror: företagen är föremål för ny reglering och i fortsättningen måste vi fundera till exempel på hur batterimineraler kan produceras på ett hållbart sätt.
– Vi vill stå i spetsen och fundera över vilka material som är hållbara med tanke på naturkapitalet.
Därför behövs också naturdata. Enligt Ihamäki är det mycket viktigt med ett multilateralt samarbete mellan vetenskapsvärlden, staten och den tredje sektorn. Tillsammans med forskare kan ett företag söka lösningar för till exempel hållbar konsumtion och design samt uppfinna nya, innovativa material.
Av universiteten och forskarna önskar sig Ihamäki i synnerhet modiga kontakter och öppen diskussion. En utmaning för samarbetet är de olika tidsintervallen i verksamheten – företagen behöver redan nu forskningsdata för produkter som kommer till försäljning först om ett par år. Enligt Ihamäki skulle det vara fint om forskarna redan kunde dela med sig av sina preliminära idéer, även om allt inte ännu är säkert.
– I företagen kan vi nog ändra riktningen om det upptäcks att något inte var helt som det först såg ut.
Finland har en fantastisk möjlighet att förena sina största styrkor
Också professor Anna-Liisa Laine förespråkar en aktiv dialog. Även om offentliggörandet av forskningsresultat inte kan tidigareläggas på grund av god forskningspraxis, kan forskarna ändå ge rekommendationer till företagen.
– Den privata sektorn kan spela en mycket viktig roll när det gäller att stoppa utarmningen av naturen, eftersom det där går att agera snabbt, säger Laine.
Hon anser att en brygga mellan företagen och universitetet också skulle kunna byggas genom ett tätare studentsamarbete som skulle fostra en ny generation av förmågor som förstår sig på affärsvärlden. Innovationsmöjligheter skapas genom att hämta naturen till sådana platser där den ännu inte finns, dock med beaktande av vilka arter som passar på vilka ställen.
Laine anser att klimatet nu är positivt och att vi står inför en fantastisk möjlighet att sammanföra stark företagsverksamhet, natur, utbildning och informationsresurser. Därför lönar det sig för Finland att modigt försöka bli en föregångare och börja utveckla en företagssektor som fungerar på naturens villkor.
– Det kan vara ett otroligt trumfkort.