Projektet MICROECO, som leds av universitetsforskare Katri Korpela, har som syfte att noggrant utreda vilka faktorer som påverkar tarmflorans funktion och sammansättning hos småbarn.
Projektets syfte är att undersöka tarmens mikrobiota hos barn genom att kombinera populationsekologiska metoder med molekylärbiologiska analyser. Undersökningen genomförs genom att samla in och analysera barns avföringsprov och matdagböcker. Proverna analyseras genom att undersöka mikrobernas DNA, RNA och ämnesomsättningsprodukter.
– Resultaten gör det möjligt att noggrant fastställa varje mikrobs funktion i barnets tarm och hur olika faktorer påverkar barnets tarmflora som ett ekosystem. Utgående från den här informationen kan man utveckla metoder för att upptäcka och korrigera eventuella fel i mikrobiotans utveckling, berättar Korpela.
Mikrobiotans utveckling hos småbarn är känslig för störningar
Forskarna som deltar i projektet har redan i tidigare undersökningar fördjupat sig i mikrobiotans utveckling hos spädbarn och har bland annat upptäckt att de viktigaste tarmbakterierna hos spädbarn kommer från modern vid förlossningen. Denna nyttiga bakterieöverföring hindras om barnet föds med kejsarsnitt eller om modern får antibiotika under förlossningen.
En annan typisk faktor som stör mikrobiotans utveckling hos barn är antibiotikakurer, som de flesta barn får under sina första levnadsår.
– Faktorerna som stör mikrobiotan har en långvarig inverkan på barnets hälsa. Att stödja mikrobiotans naturliga utveckling är därför en viktig del av barnets hälsovård, poängterar Korpela.
Mångvetenskapligt samarbete och innovativa perspektiv
ERC-finansieringen möjliggör att forskningsprojektet kan fortsätta fram till 2027. Det mångvetenskapliga forskningsprojektet kombinerar kunnande och metoder inom mikrobiologi, ekologi, bioinformatik och medicin.
– Vi undersöker tarmens ekosystem i förhållande till värdens hälsa genom att använda moderna, molekylära och mer traditionella mikrobiologiska metoder. Vi utnyttjar också teorier och analytiska metoder inom ekologi samt matematisk modellering, preciserar Korpela.
– Utan finansieringen vi fått skulle ett så här komplicerat och innovativt projekt vara omöjligt att genomföra, säger hon.