Helsingfors universitet har i sin strategi satt som mål att vara koldioxidneutralt senast år 2030. I färdplanen som nyligen publicerades beskrivs hur universitetet beräknar sitt koldioxidavtryck och identifieras de viktigaste åtgärdshelheter som kan minska utsläppen i betydande grad fram till år 2030.
– Vi vill vara en föregångare när det gäller hållbarhet och ansvar, och vara ett gott exempel på hur en organisation så stor som Helsingfors universitet kan sätta upp realistiska mål för koldioxidneutralitet, säger universitetets prorektor Tom Böhling.
I universitetets färdplan är åtgärderna indelade i fyra kategorier: koldioxidneutrala lokaler, hållbara upphandlingar, utsläppssnåla resor och hållbara matvanor. För varje kategori har en plan för utsläppsminskning utarbetats.
– Vi uppmuntrar hela universitetet, alla 40 000 individer, att delta i klimatarbetet. Av färdplanen framgår det att varje liten individuell gärning ackumuleras till stora helheter, konstaterar Böhling.
Studenterna är nöjda med den ambitionsnivå som universitetet har när det gäller att uppnå koldioxidneutralitet. Linnéa Partanen, som är medlem i styrelsen för Studentkåren vid Helsingfors universitet HUS, vill påminna om att den nuvarande generationen av studenter kommer att ta konsekvenserna av de beslut som fattas nu.
– Vi vill göra allt vi kan för att stävja klimatförändringen. Att delta i klimatdebatten och hitta lösningar ger oss hopp, säger Partanen.
Koldioxidavtrycket ska bli 65 procent mindre
Universitetets koldioxidavtryck år 2019 var 77 777 tCO₂e. År 2019 valdes som granskningsår, eftersom åren 2020 och 2021 påverkades av coronapandemin. Fördelas utsläppen på alla anställda, studenter och eleverna i normalskolan var de 1,96 tCO₂e per person (sammanlagt 39 710 personer).
En annan form som ofta används för att rapportera utsläpp är baserad på organisationens fastighetsyta. Vid Helsingfors universitet är den här siffran 172 kg CO₂e/m2 (451 696 m2 ly). Siffran i relation till universitetets omsättning är 115 kg CO₂e/1000 € (676,6 mn euro).
– Siffrorna är relativt väl jämförbara med de resultat som andra universitet har publicerat även om beräkningssätten skiljer sig något mellan olika universitet. Det kommer att bli lättare att jämföra resultaten under de kommande åren när de finländska universiteten har utvecklat gemensamma principer för beräkning av koldioxidavtrycket och harmoniserat rapporteringen av klimatavtrycket. Arbetet utförs på ett samordnat sätt under ledning av UNIFI:s arbetsgrupp för hållbar utveckling och ansvar, berättar Pekka Joensuu som är projektchef för Färdplan för ett koldioxidneutralt universitet 2030.
I fortsättningen beräknas universitetets koldioxidavtryck årligen, och effekterna av åtgärderna kommer att följas upp aktivt. Vårt mål är att minska koldioxidavtrycket med 65 procent fram till år 2030. När det gäller de återstående klimatutsläppen ska vi utreda möjligheten att införa interna och externa kompensationsmodeller.
Målet är koldioxidneutrala lokaler och hållbara upphandlingar
Lokalernas andel av universitets totala utsläpp var 48 procent. De största enskilda utsläppskällorna var inköpt el och fjärrvärme. Efter lokalerna uppstod näst mest utsläpp av upphandlingar (30 procent av de totala utsläppen) och resor (15 procent). Matens andel var sju procent av de totala utsläppen.
För lokalernas del är målet för år 2030 att all den el och fjärrvärme som universitet köper in ska vara koldioxidneutral – tio procent av energiförbrukningen ska härstamma från självproducerad förnybar energi och vi ska frångå användningen av fossila uppvärmningsbränslen. Därutöver minskas energiförbrukningen med 15 procent.
– Vi har redan länge ägnat uppmärksamhet åt våra fastigheters energieffektivitet och ökat vår egen energiproduktion genom att bygga flera solkraftverk och jordvärmelösningar. Att minska energianvändningen är dock en av våra viktigaste mål även med tanke på den globala hållbarheten, berättar lokaldirektör Teppo Salmikivi.
Upphandlingar görs framtiden endast av leverantörer som förbundit sig till koldioxidsnålhet. Det är viktigt att enkelt kunna följa klimatavtrycket av alla upphandlade varor och tjänster.
I fråga om rörlighet vid universitetet har både resor mellan hemmet och kontoret samt arbetsresor granskats. I det förstnämnda fallet är det privatbilismen som orsakar mest utsläpp, i det senare fallet flygresor. Även om internationalitet och rörlighet är viktiga värderingar för universitetet, finns det planer på att minska flygresorna avsevärt och utarbeta omfattande anvisningar för hur vi reser koldioxidsnålt.
Den största delen av måltidsutsläppen kommer från lunchrestaurangerna i universitetets lokaler. Universitetet kräver att de ska ha transparenta program för koldioxidsnålhet och hållbarhet. Vid universitetet verkar flera restauranger som ägs av HUS-företaget Ylva. Enligt Linnéa Partanen är Ylva på många sätt en föregångare inom hållbarhet.
– Detta återspeglas till exempel i Unicafes restauranger där vi erbjuder ansvarsfull och varierande vegetarisk kost och vegankost till studentpris. Den nyaste restaurangen Myöhä erbjuder enbart veganska alternativ.
Universitetet som drivkraft för en klimatsmart framtid
Färdplanen som nu tagits i bruk är ett viktigt dokument som styr verksamheten vid vårt universitet, men enligt prorektor Tom Böhling finns det skäl att komma ihåg att universitetet har en möjlighet och skyldighet att främja målen om koldioxidneutralitet särskilt med vetenskapens, forskningens och undervisningens kraft.
– Den största effekten på hållbarhet uppnås genom vår forskning och undervisning, såväl i Finland som internationellt. Vi bedriver banbrytande mångvetenskaplig forskning med hjälp av elva fakulteter samt 40 000 studenter och forskare, utbildar framtidens klimatexperter och skapar vetenskapsbaserade innovationer, säger Böhling.
Han betonar även att fokus i vårt klimatarbete ligger på samarbete både inom universitetet och med andra aktörer i samhället. Ett tema som universitetet vill väcka diskussion om är koldioxidhandavtrycket, det vill säga det som universitetet ger klimatarbetet genom forskning och undervisning.
– Koldioxidhandavtryckets roll inom högskolesektorn granskas för närvarande vid flera universitet. Vi tänker gå i bräschen för att utveckla denna krävande synvinkel och definiera koldioxidhandavtrycket tillsammans med våra nationella och internationella partner, berättar projektchef Pekka Joensuu.
Även om definitionen av koldioxidhandavtrycket fortfarande är bristfällig vill universitetet redan nu främja koldioxidhandavtrycket genom att öka medvetenheten om klimatfrågor. Både för studenter och personal erbjuds redan hållbarhetskurser, och kurserna kommer att bli fler under innevarande och nästa år. Alla på universitetet uppmuntras också att aktivt delta i samhällsdebatten om klimatförändringarnas effekter och bekämpningen av dem.
– Det viktigaste i vårt klimatarbete är genuin genomslagskraft. Vi på universitetet måste också i den här frågan modigt försvara betydelsen av forskningsbaserad kunskap, konstaterar Joensuu.