Helsingfors universitet placerade sig på 60:e plats i en hållbarhetsjämförelse av världens universitet

När det gäller hälsa och välfärd placerade sig universitetet på andra plats och när det gäller miljö- och hållbarhetsforskning var universitetet fjärde i världen.

Helsingfors universitet placerade sig på 60:e plats i QS World University Rankings: Sustainability 2024 som jämför hållbarhets- och miljöeffekterna av världens universitet.

I jämförelsen granskas universitetens verksamhet genom ESG-klassificering (environmental, social, governance), det vill säga att uppmärksamheten ligger på universitetets miljöeffekter, sociala effekter och förvaltningssed. 

Helsingfors universitet är näst bäst i världen när det gäller indikatorn för hälsa och välfärd som mäter både välfärden vid universitetet och universitetsforskningens inverkan på samhället i stort. Enligt indikatorn för miljö- och hållbarhetsforskning placerar sig universitetet på en fjärde plats. 

Totalt jämfördes 1 403 universitet över hela världen. I Europa placerade sig Helsingfors universitet på en 29:e plats. 

Efter mätningarna av hälsa och välfärd samt miljöforskning låg universitetet på plats 20 enligt indikatorn för miljöhållbarhet. I jämförelsen av utbildningens genomslagskraft placerade sig Helsingfors universitet på 40:e plats och i jämförelsen av jämställdhet på 78:e plats. 

Arbetet för att främja hållbarhet fortsätter 

Jämförelsen QS World University Rankings: Sustainability 2024 genomfördes nu för andra gången. I den första rankningen år 2023 jämfördes drygt 700 institutioner. Helsingfors universitet placerade sig då på en 90:e plats.  

Under de senaste åren har universitetet satsat mycket på hållbarhet och ansvar, säger Anne Remes, prorektor med ansvar för hållbarhet. Inom ramen för det program för hållbarhet och ansvar som publicerades år 2022 har mycket arbete gjorts vid hela universitetet. 

– Vi har till exempel utvecklat och utvidgat utbudet av hållbarhetsundervisning och inkluderat hållbarhetskompetens i undervisningsplanerna för kandidat- och magisterprogrammen. Våren 2023 fastställde vi vilka åtgärder vi behöver vidta för att uppnå kolneutralitet fram till år 2030.

– Därutöver har vi satsat på att främja välfärd vid universitetet samt arbetat för jämlikhet och likabehandling till exempel genom olika temaår. Vi har även ökat den interna och externa kommunikationen om hållbarhets- och ansvarsfrågor och om åtgärderna i anslutning till de här frågorna, berättar Remes. 

Arbetet för hållbarhet och ansvar utförs inte för att uppnå en bättre placering i rankningen, men jämförelserna fungerar som ett mått på vilka framsteg vi gör i vårt arbete. Just nu pågår planeringen av nästa hållbarhets- och ansvarsprogram, och programmet kommer att offentliggöras år 2024. Det utlovas många nya initiativ. 

– Under år 2024 satsar vi på att utveckla personalens kompetens när det gäller hållbarhet. Vi gör en omfattande kartläggning av ekosystemtjänsterna och naturkapitalet vid våra campus i Helsingfors som vi hoppas ska ge oss en uppfattning om hur campusen utvecklas med perspektiv på den biologiska mångfalden och utifrån samhällets önskemål. Inom kort publiceras även anvisningar för att anordna hållbara evenemang samt nya reseanvisningar för personalen där hållbarhetsaspekten beaktas i större utsträckning, säger Remes.

Se resultaten från jämförelsen QS World University Rankings: Sustainability 2024

Bekanta dig med Helsingfors universitets hållbarhets- och ansvarsarbete

 

Vad jämförelsen QS World University Rankings: Sustainability mäter 

QS World University Rankings: Sustainability 2024 granskar universitetens miljöeffekter, sociala effekter och förvaltningssed. 

I jämförelsen granskas och poängsätts universitetens verksamhet med nio olika indikatorer. Enligt fem av indikatorerna är Helsingfors universitet är bland de hundra bästa i världen. 

Jämförelsen tar inte bara hänsyn till de uppgifter som universitetet själv tillhandahåller (25 procent av det totala resultatet) utan även till exempel uppgifter om universitetets anseende och alumner samt statistik på nationell nivå (75 procent av det totala resultatet). 

I det totala resultatet har miljöeffekterna och de sociala effekterna lika stor vikt vid jämförelsen (båda 45 procent) och förvaltningens andel utgör 10 procent av det totala resultatet. 

Läs mer om metodiken här