Akademiprofessorer har erhållit internationellt erkännande inom sitt område. De genomför sin egen forskningsplan, leder arbetet i en egen forskningsgrupp, handleder unga forskare och undervisar i ämnen som anknyter till forskningen.
Akademiprofessorer förväntas uppvisa betydande forskningsresultat och föra forskningen inom sitt område framåt. Till deras uppgifter hör också att utveckla en kreativ forskningsmiljö.
Akademiprofessuren är den mest uppskattade av de forskningsuppgifter som finansieras av Finlands Akademi. Finlands Akademi utser årligen nya akademiprofessorer för en femårsperiod.
Sidan uppdateras.
Helariutta kombinerar forskningen om trädartade växter med forskning i skogsförädling och trädrelaterad materialvetenskap.
Helariuttas forskning hjälper oss att bättre förstå hur träd och andra växter utvecklas och växer. Den informationen är till praktisk nytta till exempel då vi utvecklar förädling av växter eller förbättrar skogsvård.
Perioden för akademiprofessuren är 1.9.2021–31.8.2026.
Jernvalls forskning fokuserar i synnerhet på hur tändernas kusper utvecklas och formas. Kusperna är de delar av tänderna som söndrar och skär maten.
Även om vi i dag känner till mekanismen bakom tänders utveckling rätt bra, vet vi inte ännu hur kuspen får sin form. Tillsammans med sin forskningsgrupp utreder Jernvall med hjälp av nya datormodeller vilka faktorer som påverkar kuspernas form och vilka faktorer som är viktigast för att tänderna ska fungera väl.
Perioden för akademiprofessuren är 1.9.2021–31.8.2026. Jernvall hade en akademiprofessur också 2010–2019.
Sidan uppdateras.
Ljuset sprids och absorberas praktiskt taget i alla system för materia och elektromagnetisk strålning. Genom att studera den här interaktionen lär vi bättre känna egenskaperna i dessa system ända till bråkdelar av våglängden.
Muinonens forskning kan utnyttjas till exempel för att upptäcka små himlakroppar i vårt solsystem, såsom asteroider.
Perioden för akademiprofessuren är 1.9.2021–31.8.2026.
Sidan uppdateras.
Minna Palmroth är professor i beräkningsmässig rymdfysik och hennes forskningsämnen sträcker sig från grundläggande plasmafysik och rymdväder till högpresterande databehandling och superdatorteknik.
Plasmaforskning främjar hållbar utveckling av den kommersiella användningen av rymden genom att ge kunskap om trygg rymdflygning och ren energi som baserar sig på fusionsteknik. Det viktigaste forskningsämnet inom alla vetenskapsområden med anknytning till plasmaforskning (rymdfysik, plasmafysik och fusionsplasma) är att förstå hur elektronernas och jonernas rörelser orsakar stora, oförutsägbara utbrott i jordens magnetosfär, solen, mer avlägsna stjärnor och fusionsapparatur. Palmroths projekt representerar en färsk banbrytande innovation: Genom att använda artificiell intelligens tränad inom fysik tillsammans med världens mest exakta simulering av rymdförhållanden Vlasiator är det möjligt att för första gången beskriva kopplingar från elektronnivå till global skala i den jordnära rymden. Projektet kombinerar rymdfysik med högpresterande datorsystem och AI för att utöka våra kunskaper om rymdplasma.
Perioden för akademiprofessuren är 1.1.2026–31.12.2031.
Pihlajamäki undersöker kolonialstaternas rättssystem såväl genom att jämföra dem med staternas medeltida rättssystem som genom att spegla dem mot europeiska rättssystemens allmänna utveckling. Forskningen innefattar också jämförelse av de olika kolonialrättssystemen sinsemellan.
Forskning i rättssystemens utveckling hjälper oss att bättre förstå de europeiska staternas och samhällenas utveckling.
Perioden för akademiprofessuren är 1.9.2021–31.8.2026.
Hanna Vehkamäki är professor i beräkningsbaserad aerosolfysik. Vehkamäki och hennes grupp undersöker partikelbildning i atmosfären.
De flesta partiklarna i atmosfären bildas när sådana molekyler som kan kondenseras i luften binds samman med varandra. Som en följd av den gröna omställningen och den globala uppvärmningen är en allt större andel av dessa molekyler organiska. Mängden olika organiska föreningar och till dem relaterade processer i atmosfären är enorm. De organiska molekylerna är dessutom komplexa jämfört med oorganiska föreningar, vars partikelbildning redan kan modelleras och mätas. Vehkamäki och hennes grupp kombinerar nya fysikalisk-kemiska modelleringsmetoder med maskininlärning, och utvecklar verktyg för att analysera experimentella resultat. Målet är att ta fram verktyg som på ett kostnadseffektivt och tillförlitligt sätt kan förutsäga bildningen av organiska partiklar i atmosfären.
Aerosolpartiklarna i atmosfären spelar en viktig roll både i fråga om klimatförändringen och luftföroreningar. Gruppen tillämpar beräkningsmetoder för att undersöka den observerade partikelbildningen i ”rena” motorer samt hur icke-flyktiga oxiderade organiska föreningar i allt högre grad påverkar luftkvaliteten i städer. Resultaten från gruppens forskning i kombination med klimatmodeller förbättrar uppskattningarna av partiklarnas strålningsdrivningseffekt, det vill säga bedömningen av i vilken utsträckning partiklarna har en uppvärmande eller avkylande effekt på klimatet.
Perioden för akademiprofessuren är 1.1.2026–31.12.2031.
Vladislav Verkhusha är expert inom molekylär ingenjörskonst och syntetisk biologi. Hans arbete förenar bioavbildning, proteindesign och translationell syntetisk biologi. För närvarande fokuserar han på att skapa molekylära system som kan observera, optiskt rapportera, programmässigt kalkylera och noggrant reglera cellers och vävnaders funktioner.
Hans forskning har gett upphov till innovativa genetiska verktyg, såsom optiskt aktiva proteiner, molekylära biosensorer, optogenetiska aktivatorer och små intracellulära bindämnen, som har drivit fram utvecklingen inom bioavbildning och syntetisk biologi. Genom att belysa nya detaljer i kromoforernas kemi i optiskt aktiva proteiner har han gjort det möjligt att använda ett större spektrum, ända upp till nära infrarött, inom avbildningen av levande celler, istället för bara den traditionella gröna kanalen.
Nyligen har Verkhushas forskningsgrupp möjliggjort bioavbildning och optogenetik på det nära infraröda spektret i djupa vävnader. Detta genom att konvertera lösliga fotoreceptorer till optiska indikatorer och reversibla aktivatorer. Genom att integrera dessa verktyg i enkeldomänantikroppar utvecklade han genetiska system som stabiliseras av antigener och som endast aktiveras i målcellerna. Detta möjliggör exakt identifiering, reglering och modulering, de mest centrala målen för translationell syntetisk biologi.
Hans forskning har väsentligt samhälleligt genomslag, eftersom den underlättat tidig diagnostisering av sjukdomar, gjort det möjligt att följa fysiologiska funktioner i realtid och främjat utvecklingen av tryggare och mer riktade behandlingar för cancer, infektioner, diabetes och neurologiska störningar.
Perioden för akademiprofessuren är 1.1.2026–31.12.2031.
Anu Suomalainen Wartiovaara, professor i klinisk molekylärmedicin, undersöker närings- och energimetabolismens roll vid uppkomsten, förebyggandet och behandlingen av sjukdomar. Hon är särskilt intresserad av de olika rollerna hos cellens mitokondrier som ligger bakom hälsa och sjukdomar.
Ämnesomsättningsprodukterna, eller metaboliterna, i vår kropp bildar en balanserad helhet, ett metabolom, som dirigerar funktioner i organ och kommunikationen mellan dem. Metabolomet fungerar som en buffert i stressiga situationer, som kan orsakas av infektioner, kemikalier i miljön, värme och till och med sjukdomar som kan förändra den metabolomiska jämvikten och kommunikationen permanent, om de blir långvariga.
Anu Suomalainen Wartiovaara undersöker hur mitokondrier, organellerna som är centrala för ämnesomsättningen, reglerar kroppens funktioner på molekylnivå, hur deras funktioner förändras under livscykeln och i stressiga situationer, och hur störningar i deras funktion leder till sjukdom. Den senaste mekanistiska informationen utnyttjas vid forskningen för att utveckla metoder för att förutsäga, förebygga och behandla mitokondriella och åldersrelaterade sjukdomar.
Studien ger information om de bakomliggande orsakerna till sjukdomar, i syfte att utveckla precisionsbehandlingar och öka antalet friska levnadsår. Behandlingar som kan senarelägga uppkomsten av sjukdomar eller vända sjukdomars utveckling är viktiga eftersom de förbättrar livskvaliteten, ökar antalet friska arbetsår och minskar sjukvårdskostnaderna. Därför är studien samhällsviktig.
Perioden för akademiprofessuren är 1.1.2026–31.12.2031. Hon hade en akademiprofessur också 2017–2021 och 2021–2026.
Akademiker
Var tredje vuxen i västländerna får en cancerdiagnos under sitt liv. De nuvarande behandlingsformerna är ofta otillräckliga eller så lämpar de sig inte för alla. Den translationella cancerforskningen strävar efter att resultaten av grundforskningen snabbt ska utnyttjas i klinisk forskning och behandlingsmetoder.
Forskargruppen som leds av Alitalo undersöker särskilt lymfsystemet. Lymfkärlen har en betydande inverkan på metastaseringen i flera cancersjukdomar. Gruppen har i experiment lyckats minska uppkomsten av metastaser i lymfkörtlarna.
Alitalo leder forskningsflaggskeppet iCAN för digitalt individualiserad forskning inom cancermedicin och
Alitalos akademiprofessur var ovanlig från 1993 till 2020.
Professor
Under sin period som akademiprofessor strävar Castrén efter att fördjupa kunskapen om de molekylära mekanismerna bakom nervsystemets plasticitet samt att utveckla nya metoder för att observera och avbilda hur hjärnor anpassar sig. Syftet med forskningen är också att främja praktiska tillämpningar av fynd inom grundforskningen.
Castrén har i sin tidigare forskning bland annat visat hur en molekyl som används i antidepressiva läkemedel ökar plasticiteten i vuxna hjärnor. Forskningsrönen gör det möjligt att utveckla diagnostiska metoder och nya behandlingsmetoder för rehabilitering av hjärnfunktioner till exempel vid behandling av patienter med psykiatriska sjukdomar, hjärnblödning eller kronisk smärta.
Castrén har forskat i samma område i mer än två årtionden, under de senaste åren med understöd av ett
Perioden för akademiprofessuren är 1.1.2017–31.12.2021.
Professor i aerosol- och miljöfysik Markku Kulmala undersöker atmosfärens sammansättning och klimatförändringen.
I sin atmosfärforskning utreder Kulmala vilken inverkan mänsklig verksamhet och naturliga processer har på klimatet och luftkvaliteten genom att undersöka mekanismerna för hur aerosolpartiklarna i atmosfären uppstår. Han har gjort betydande vetenskapliga genombrott i forskningen om nanopartiklar i atmosfären.
Forskningsperspektivet som fokuserar på aerosolpartiklar och dess resultat har på ett betydande sätt främjat grundforskningen om klimatförändringen. Under sin period som akademiprofessor strävar Kulmala efter att utreda hur luftkvaliteten och klimatet interagerar i Sibirien och i kinesiska storstäder.
Sedan 2011 har Kulmala varit världens mest citerade forskare i geovetenskaper. Han har samlat ett antal atmosfärforskare omkring sig, varav flera hör till världens mest citerade procent av forskare inom geovetenskaper och klimatologi.
Kulmala leder
Perioden för akademiprofessuren är 1.1.2017–31.12.2021.
Kulmala var också akademiprofessor 2004–2009 och 2011–2015.
Professor
Olika organismer omformar sig själva för att klara sig i förändrade förhållanden. Det behövs allt mångsidigare forskningsmetoder för att förstå mekanismerna bakom denna process.
Primmer och hans forskargrupp går in på djupet i frågan genom att använda lax som modell. I forskningen ligger fokus på förhållandet mellan fenotyp och genotyp på molekylär nivå och den genetiska arkitekturen för åldern för könsmognad som är viktig med tanke på anpassningen. Laxens könsmognad har en relativt enkel genetisk struktur, vilket gör den till en bra modell för forskning.
Primmer har tidigare i sin undersökning bland annat upptäckt att en gen förklarar 40 procent av variationerna i könsmognadsåldern hos lax. Resultatet var överraskande, eftersom livscykeln tidigare troddes regleras av flera gener.
Målet är att förutse hur miljöförändringen påverkar laxfiskarnas livscykelegenskaper. Resultaten av Primmers forskning kan utnyttjas vid skötseln av fiskbestånden och vid fiskproduktion.
Perioden för akademiprofessuren är 1.1.2017–31.12.2021.
Primmer var också akademiprofessor 2011–2015.
Katariina Salmela-Aro var psykologie doktor och professor i pedagogik. Salmela-Aro undersökte klimatförändringens och coronasituationens inverkan på ungdomars välmående såväl i Finland som internationellt.
Målet med Salmela-Aros forskning är att utreda, vilka konsekvenser klimatförändringen och coronan har för ungdomars utveckling. Positiva konsekvenser kan t.ex. vara egenmakt och social sammanhållning, medan negativa konsekvenser kan vara t.ex. stress och ångest.
Forskningen tar i beaktande inverkan av bl.a. kompiskretsar, digitala nätverk, föräldrar, lärare och gemenskaper.
Salmela-Aros forskning kan hjälpa samhället att svara bättre på ungdomars behov och att bedöma, hurdant stöd ungdomar kommer att behöva.
Perioden för akademiprofessuren var 9/2021–5/2025.
Cancer är alltid en sjukdom som har samband med gener. All cancer orsakas av störningar i generna i arvsmassan. I cancergenetiken är det väsentligt hur patientens egna gener påverkar tumörens egenskaper. Aaltonens forskningsgrupp fokuserar i sin undersökning särskilt på ärftlig tjocktarmscancer och ändtarmscancer.
Under sin tredje period som akademiprofessor har Aaltonen som mål att främja behandlingen och förebyggandet av cancersjukdomar. Aaltonens forskningsgrupp har redan lyckats utreda bland annat en allmän mekanism för benägenhet för cancersjukdomar. Fyndet var ett genombrott för förståelsen av cancerbenägenheten på befolkningsnivå.
Aaltonen leder forskningsprogrammet
Perioden för akademiprofessuren är 1.1.2019–31.12.2023.
Många celler kan tack vare aktin snabbt ändra form och röra sig aktivt i vävnaderna. Till exempel sårläkning och immunsystemet är beroende av cellrörelse. Cancerceller som rör sig okontrollerat är å andra sidan centrala vid uppkomsten av metastaser.
Lappalainens grupp har gjort flera betydande fynd relaterade till aktin. De hittade ett protein som laddar ATP, energikällan till cellernas kemiska reaktioner, till aktin. Gruppen har också hittat ett maskineri på molekylnivå som ansvarar för att ta i sär och återanvända aktinenheterna.
Forskning om cellrörelse och andra teman som Lappalainens grupp forskar om ökar vår förståelse för människokroppens funktion och kan hjälpa till i utvecklingen av läkemedel och behandlingar mot bland annat cancer.
Perioden för akademiprofessuren är 1.1.2019–31.12.2023.
Inversionsproblem är omvända frågor som ofta är mycket svårare än den enkla frågan. Om den enkla frågan till exempel är ”om vi känner till jordens exakta sammansättning, vilken typ av gravitationsfält producerar den?”, skulle dess inversionsproblem vara ”om jorden producerar denna typ av gravitationsfält, vad består den av?”
Lassas leder
Målet är att utveckla nya, effektiva lösningar på praktiska inversionsproblem. Spetsenheten som leds av Lassas fokuserar särskilt på medicinsk bilddiagnostik, geofysik och rymdforskning samt olika behov inom miljöforskningen.
Perioden för akademiprofessuren är 1.1.2019–31.12.2023.
Gravitationsvågorna ger upphov till vibrationer i rymden. De tänjer på rumtiden och pressar ihop den, skapar en sorts rynkor.
I Rummukainens forskning ingår också specifikation av kraven för gravitationsvågsteleskopet LISA. Avsikten är att teleskopet ska sändas ut i rymden 2034. Processerna som orsakar gravitationsvågor analyseras teoretiskt och numeriskt, vilket är viktigt för LISA:s observationsstrategi och tolkningen av observationerna.
Med hjälp av Rummukainens forskning och observationer från LISA-teleskopet får man en noggrannare uppfattning om universums födelse.
Perioden för akademiprofessuren är 1.1.2019–31.12.2023.
Professorn i sociologi
Peräkylä har bland annat forskat i hur narcissistiska problem formar människors sociala interaktion. I detta projekt granskar forskarna narcissism i informella diskussionssituationer, psykiatriska intervjuer, parterapi och experimentella situationer.
Peräkyläs grupp använder diskussionsanalys, etnografi och psykofysiologiska mätningar som metoder, vilket för sin del stärker projektets tvärvetenskapliga grepp.
Forskningen fördjupar vår kunskap om hur det upplevda jaget och interaktionsvanor står i relation till varandra. Å andra sidan visar den hur personlighetsstörningar och patologisk narcissism också är interaktionsproblem och inte bara individernas problem. De resultat Peräkylä kommer fram till kan bidra till att utveckla bättre terapimetoder.
Perioden för akademiprofessuren är 1.1.2019–31.12.2023.