Seniorernas Finland polariseras då en del blir ensamma medan andra har gott om sällskap. Lauritsala köpings pojkar från Villmanstrand är ett utmärkt exempel på gemenskap som uppstår bland seniorer, men också den offentliga sektorn kunde stöda utvecklingen.

Finlands befolkning åldras snabbt. För Helsingfors universitets nyutnämnda professor i socialt arbete Marjaana Seppänen betyder det att forskningsämnena inte kommer att ta slut. Seppänen är i synnerhet intresserad av äldres sociala gemenskap.

Ett centralt forskningsobjekt är Lauritsala köpings pojkar i Villmanstrand. Det är ett löst organiserat gäng med omkring hundra män i åldern 60–90. De träffas en gång i månaden för en gemensam diskussion som ofta inleds med ett litet föredrag.

De ställer också upp för varandra och hjälper t.ex. med snöskottning eller ordnar transport för medlemmar som har svårt att röra sig.

— Den viktigaste behållningen tycks ändå vara gemenskapen, inte den konkreta hjälpen, berättar Seppänen.

— Sammankomsterna förebygger marginalisering och skapar en atmosfär där ”pojkarna” trivs. Deras gemensamma historia är den förenande länken – alla har bott i Lauritsala innan köpingen anslöts till Villmanstrand 1967.

Som forskare är Seppänen intresserad av hur upplevelsen av gemenskap påverkar äldres hälsa och i synnerhet ojämlikheten.

— Bland de äldre kan man se samma polarisering som i samhället i övrigt, dvs. att en del klarar sig bättre och andra sämre. Tillhörighet och gemenskap spelar en viss roll – sämst går det för dem som marginaliseras och isolerar sig.

Professorn i socialt arbete önskar att den sociala sektorn också i större omfattning ska börja uppmärksamma de äldre.

— För närvarande fokuserar man främst på befolkningen som är i arbetsför ålder. Socialtjänsten känner inte alltid igen symtomen på social isolering hos äldre. Om man stödde äldres möjligheter att komma ut kunde det sänka tröskeln att delta i grupper som ”Lauritsalas pojkar”.

Förändringarna i åldersstrukturen motiverar Helsingfors universitet att utveckla undervisningen och forskningen i socialvetenskap och i frågor som anknyter till åldrandet.  Seppänen ser redan framåt:

— Fakulteten ska precis tillsätta en professur i socialgerontologi. Jag hoppas att vi tillsammans kan stärka universitetets undervisning och forskning också på det här området.