Inventering och klättring – studenter i museologi fick lära sig museiarbete i Järnefeltarnas hem Suviranta

Magisterstuderandena i museologi vid Helsingfors universitet har i vår haft en unik chans att lära sig museiarbete i ett museum som ännu inte är ett museum. 

Suviranta var bildkonstnär Eero Järnefelt och hans familjs hem i konstnärskolonin vid Tusby träsk i början av 1900-talet. I dag bor Järnefelts dotterson Juhani Kolehmainen och hans fru Anna-Kaisa Kolehmainen i huset. Huset och trädgården har köpts av Träskända stad, men det är fortfarande ett privathem. Det ordnas guidade rundvandringar för allmänheten i husets nedre våning några dagar i veckan under somrarna. 

Enligt ett avtal med staden får husets nuvarande invånare bo kvar i huset så länge de vill. Med tanke på den kommande museiverksamheten är det ändå viktigt att komma igång med inventeringen av föremål och evenemangsplaneringen. 

– I det här projektet möts ett litet museums snäva resurser och universitetets behov att undervisa i en autentisk miljö, berättar universitetslektor i museologi Nina Robbins.

– För studenterna har det här varit en fantastisk chans att få planera ett blivande museums verksamhet och konkret se och erfara allt vad det arbetet innebär.

Robbins och museiintendent Hanna Nikander vid Träskända konstmuseum har planerat kursen och de startade med förberedelserna långt innan kursen började.

– Ganska länge var det oklart om vi alls skulle få komma till Suviranta, eftersom husets invånare till en början inte var så ivriga på att ha studenter i huset varje måndag i ett par månader. Lyckligtvis kunde vi övertala dem, och till sist deltog de ivrigt i projektet, säger Nikander.

I kursen deltog studenter i museologi både från universitetet och från Öppna universitetet. Många utbytesstudenter deltog också, eftersom kursen är på engelska. 

– Trots att vi har en mycket heterogen grupp när det kommer till bakgrunder och färdigheter, har alla uppskattat vad de har fått göra på den här kursen. Studenterna insåg från första början hur unikt deras arbetsobjekt var. Sådana här konstnärshem som inte har bevarats som museiföremål är ovanliga, berättar Nina Robbins.

Invånarna hjälpte till att identifiera föremålen

Studenterna delades in i grupper redan före första besöket i Suviranta. En grupp jobbade med Suvirantas varumärke, medan en annan grupp funderade över program man skulle kunna ordna för besökarna i Suviranta och trädgården när museet öppnar. En tredje grupp skrev en blogg om projektet. Tre grupper fokuserade på att inventera ateljén, d.v.s. på mycket traditionellt museiarbete.

Hanna Nikander från Träskända konstmuseum hade på förhand valt vilka föremål som skulle inventeras. Studenterna fick inventera konstverken som hänger på väggarna i ateljén, lådvis av skisser och den så kallade möbeln, en stor sekretär full med konstnärsmaterial.

– Vi fick röra vid och katalogisera föremål som ingen annan än husets invånare har rört på tiotals år, berättar studenten Aino-Kaisa Ahponen entusiastiskt.

Studenterna arbetade i ateljén i Suviranta måndag eftermiddagar i februari och mars. Hälften av grupperna arbetade i Suviranta och för hälften av grupperna hade man ordnat grupparbete och miniföreläsningar i Ahola, Juhani Ahos och Venny Soldan-Brofeldts hemmuseum, som ligger intill Suviranta. Efter halva dagen bytte grupperna plats.

– Som en extra bonus föreläste personalen vid Träskända konstmuseum om museiarbete, berättar Robbins.

Museiintendent Hanna Nikander hjälpte grupperna i Suviranta. Hon handledde inventeringsgrupperna i muséets arbetssätt och rätt nivå av noggrannhet i inventeringen.

Suvirannan mööpeli

Möbelgruppen katalogiserade 85 föremål. Det var inte alltid så lätt att identifiera föremål som har legat i lådor i årtionden.

– Då bad vi husvärden om hjälp. Han kunde nästan alltid berätta vad föremålet var, vem det har tillhört och vad ägaren har gjort med det. Alla föremål kommer säkert inte att visas på muséet, eftersom det bland dem också finns moderna föremål, t.ex. souvenirer, berättar studenten Kristel Markus.

Inventeringen krävde noggrannhet och färdigheter i klättring

Tavelgruppen fick också hjälp av husets invånare, eftersom många av de 53 konstverken i ateljén är osignerade. Studenterna fick inte lyfta ner tavlorna, så de måste klättra upp till tavlorna, som i vissa fall var placerade på olägliga ställen.

– Varje tavla skulle fotograferas och mätas och vi skrev en beskrivning av materialet och tekniken som konstnären har använt, berättar studenten Anne-Maarit Partti

Tavel- och möbelgrupperna blev klara med sitt arbete i god tid, men skissgruppen fick bråttom. 

– Det finns en massa skisser, och det blev svårt att hitta på nya ord för att beskriva nakenbilder och hästar, säger studenterna och skrattar.

– Men det var intressant att katalogisera skisserna, de gav oss inblick i Järnefeltarnas familjeliv. Vissa av skisserna hade barnen ritat, berättar Saini Cardoso.

Studenterna inventerade 170 skisser.

Besökargruppen inledde sitt arbete med att lära sig om Suvirantas historia och prata med husvärden, Juhani Kolehmainen. Han återberättade historier som hans mor, bildkonstnären Laura Järnefelt, hade berättat om fester på Suviranta och andra ställen i konstnärskolonin. 

– Vår grupp hade till uppgift att komma fram med aktiviteter och evenemang som skulle få besökarna att komma till Suviranta och trivas där, berättar Katri Lento.

Kvinnorna i konstnärskolonin vid Tusby träsk var bildade och språkkunniga. De diskuterade ofta de nya strömningarna, som feminismen och darwinismen. Det inspirerade studenterna att planera ett politiskt diskussionsevenemang till sommaren.

En god och rolig erfarenhet 

På muséet är man nöjda med samarbetet med universitetet.

– Vi hade konkret nytta av projektet, utöver inventarierna kan vi också t.ex. använda bloggarna. De utländska studenternas synpunkter gav oss också sådant som vi inte hade förväntat oss, och vi kan använda deras arbete t.ex. på vår webbplats och i kommande utställningar, säger Hanna Nikander.

– Vi fick också lära oss mycket, i och med att studenterna hade så olika bakgrunder och färdigheter. Allt som allt har det varit en väldigt rolig kurs, tillägger hon.

Studenterna berömmer också kursen.

– Det har varit en mycket trevlig erfarenhet: intressant och lärorik. Vi har fått utföra riktigt museiarbete, och vi fick inblick i stora konstnärers hem och arbete, berättar Saini Cardoso. 

Erfarenheterna var så goda, att projektkursen i museologi också i fortsättningen kommer att vara uppbyggd kring ett museiobjekt. Fokus för kursen nästa vår är muséer i Fredrikshamn och i synnerhet att blåsa liv i museiverksamheten på en gård i Veckelax.