– Historien hjälper oss att förstå samtiden. I företagshistorien är ingenting stabilt utan i en ständig vågrörelse, konstaterar Niklas Jensen-Eriksen.
Jensen-Eriksen kan följa företagens omvälvande händelser och historiens vågor på bästa utkiksplats. Han är sedan augusti professor i företagshistoria vid Humanistiska fakulteten vid Helsingfors universitet.
– Kapitalismens dynamik och dramatik är fascinerande.
Också Nokia har ändrat form flera gånger. Nu har ett förlopp nått sitt slut, men det har funnits flera i företagets historia.
Stark bas
Professuren i företagshistoria är ett nytillskott vid Helsingfors universitet. Den har grundats med medel från näringslivet och staten.
– Professuren i företagshistoria är ett viktigt steg, med den blir det möjligt att etablera och vidareutveckla den redan nu högklassiga forskningen i företagshistoria vid Helsingfors universitet, säger Jensen-Eriksen.
– Vid Humanistiska fakulteten har det bedrivits forskning som i synnerhet belyser förhållandet mellan näringslivet och det övriga samhället, och som bildar en bra bas för en långsiktigare verksamhet.
Det finns mycket företagshistoria att forska i. Enligt Niklas Jensen-Eriksen finns det luckor i många viktiga frågor. Han är bland annat intresserad av Finlands östhandel under kalla kriget. Det har forskats mycket i relationerna mellan staterna, men vilket inflytande det kalla kriget hade på företagsverksamheten vet man mindre om.
Produkten är sekundär
Det som fascinerar är hur aktuella samtidsfrågor, ekonomi och politik är sammanflätade.
Stora förändringar i samhället påverkar företagen och ekonomiska omvälvningar påverkar samhället. Finlands självständighet, depressionen på 1930-talet, krigstiden, den ekonomiska krisen på 1990-talet, uppsvinget tack vare Nokia och industrins exportutveckling – och idag den globala ekonomins utmaningar. Ofta är man medveten om att en stor förändring är på gång, men det är svårt att förutspå vilka följder den kommer att få.
– Jag är intresserad av hur företagsvärldens dynamik påverkar samhället. Orsakerna som leder till kriser och förändringar är intressanta – själva produkten, mobiltelefoner, en dagstidning eller trä, är egentligen sekundär.
Forskningsnätverket Capitalism, State & Society för historieforskare vid Helsingfors universitet för samman forskning och experter. Här medverkar Jensen-Eriksen till exempel i ett projekt om Helsingin Sanomats historia och betydelse för samhället som startade i fjol. Han har tagit sig an tidningens affärshistoria.
Det talas mycket om medierevolutionen, men också i det avseendet ger historien perspektiv. Helsingin Sanomats dokument visar att förändringar i medievärlden har varit aktuella frågor sedan början av 1900-talet. Och redan på 70-talet diskuterades elektroniska läsapparater och de tryckta mediernas framtid.
Antikens historia som fritidsintresse
Niklas Jensen-Eriksen berättar att han så småningom halkade in på den bana som förde honom till professuren i företagshistoria. Historia var närmast ett kall, och som uppvuxen i en företagarfamilj i Esbo var inte heller ekonomiska frågor främmande för honom.
Och vad gör en professor i företagshistoria på fritiden?
– Historia var en hobby som blev mitt yrke. På fritiden läser jag gärna om andra tider, till exempel antikens historia.