Anu Kantola: Forskning bidrar till en bredare förståelse av samhället än våra egna och våra kompisars erfarenheter

Det pågår en omstrukturering som kommer att förändra hela världen. Forskningens uppgift är inte bara att generera ny kunskap som förklarar förändringarna i samhället för medborgarna. Den ska dessutom säkerställa att studenterna får en högklassig utbildning, säger professor Anu Kantola.

Samarbetsförhandlingar, driftsinskränkningar och uppsägningar  Under de senaste årtiondena har i synnerhet den traditionella industrin varit föremål för den här typen av nyheter. Å andra sidan har det samtidigt uppstått en mängd nya yrken, till exempel tjänstedesigner, kodare för mobilspel och experter på digital kundservice.

Det som sker är att ekonomin omstruktureras med globaliseringen och digitaliseringen som bakomliggande drivkrafter.

Till följd av det flyttas arbetsplatserna i snabb takt från industrin till tjänstesektorn i västvärlden.

De konsekvenser som omstruktureringen medför för samhället sträcker sig långt utanför arbetslivet. Anu Kantola som är professor i kommunikation vid Helsingfors universitet leder ett projekt där man undersöker hur stora förändringar inom ekonomi och arbetsliv påverkar medborgarnas politiska engagemang – det vill säga vad som händer med demokratin.

Anu Kantola

Vinnare och förlorare i samhället

Omstruktureringen gör att människor delas in i vinnare och förlorare, säger Kantola.

När jobbet tar slut på en arbetsplats eller inom en hel bransch leder det till att många förlorar den identitet som de byggt upp kring arbetet.

– När en människa förlorar sin identitet händer det ofta att hen blir arg. En snabb förändring följs vanligtvis av en motreaktion och en sådan kan vi just nu bevittna över hela världen.

Här är några exempel. Invandringsfientliga Sverigedemokraterna vann stort i det svenska riksdagsvalet förra hösten. Ungerske premiärministern Viktor Orbáns högerkonservativa parti Fidesz fick 49 procent av rösterna i parlamentsvalet 2018. I Frankrike har de gula västarnas protestaktioner mot eliten pågått i månader.

På andra håll ger omstruktureringen upphov till nya yrken som erbjuder möjligheter att lyckas och gå framåt i livet. De som tagit språnget in i den gruppen kan se på globaliseringen med vinnarglasögon, säger Kantola.

Forskningsprojektet BIBU (Tackling Biases and Bubbles in Participation) frågar sig vad som händer i de två grupperna när det gäller det politiska engagemanget. Kommer till exempel den ”nya överklassen” som består av de så kallade vinnarna att sluta rösta i inhemska val, därför att de inte längre betraktar Finland utan snarare hela Europa som sitt andliga hem i en global värld?

De som finns i den andra gruppen kan i sin tur uppleva att inget politiskt parti klarar att lösa deras problem, exempelvis att möta utmaningarna med korttidsanställningar.

– Kan det vara  så att omstruktureringen leder till en känsla av hopplöshet i någon av grupperna? Känner de kanske att samhället inte är till för dem och att de inte kan inverka på det? Det är just den här gruppen som bekymrar mig mest.

Vad händer med solidariteten?

Finlands utveckling efter världskrigen är en stor framgångssaga. Vi har gått från ett agrarsamhälle till ett land som enligt många måttstockar ligger i världstoppen.

– Finland har gått en lång utvecklingsväg där man inkluderat alla. Arbetsförmågan har byggts upp genom utbildning, hälso- och sjukvård och social trygghet och på så sätt har vi fått människor att engagera sig, säger Kantola.

– Det är dessutom intressant att via forskning få reda på om samma solidaritet fortfarande existerar. Eller har den börjat krackelera i denna nya situation, så att människor börjat ha en avog inställning till varandra och krypa in i sin egen bubblor?

BIBU är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt där forskare inom bland annat politik, socialpolitik, medier och psykologi medverkar. Man undersöker till exempel hur den ekonomiska omstruktureringen påverkar de politiska åsikterna med hjälp av en riksomfattande enkätundersökning med fyra tusen deltagare.

Det unika med projektet är att enkätresultaten kompletteras med resultaten från kvalitativa intervjuer. Undersökningen säger inte bara att exempelvis 20 procent av de arbetslösa tycker si eller så. I stället tar forskarna reda på vilka berättelser som ligger bakom åsikterna.

Forskarna strävar efter att hitta de djupa berättelser som människor och olika grupper av medborgare bär inom sig. Deras syn på samhället ligger förtätad i dessa berättelser.

– En djup berättelse är ofta ett sätt att rättfärdiga sin egen ställning i relation till andra. Du berättar för dig själv varför dina egna handlingar är moraliskt riktiga. Som ett slags biprodukt brukar det uppstå en berättelse om hur en annan grupp inte handlar rätt, säger Kantola.

En djup berättelse kan till exempel handla om varför jag är fattig, medan en annan är rik. Den som är rik kan ha en rakt motsatt berättelse. Många berättelser relaterar till den egna ställningen i samhället eller i arbetslivet.

Bredare perspektiv och kunskap som underlag för beslut

Att förlora jobbet innebär en stor omställning och har en direkt inverkan på livet. Ändå är det många som kanske inte vet att de inte är ensamma om den erfarenheten.

En av den samhällsvetenskapliga forskningens uppgifter är att lyfta fram större utvecklingstrender som ligger dolda, till exempel det faktum att människans identitet genomgår förändringar, säger Kantola.

– Vår mission är att hjälpa människor att förstå sådant som händer i samhället, allt det som de inte kan se genom enbart egna eller vänners erfarenheter.

Den samhällsvetenskapliga forskningen har å andra sidan som syfte att värna medborgarnas lika möjligheter att delta i det gemensamma beslutsfattandet. Man bör förstå vad det är man påverkar med sin röst innan man avger den.

– Forskningens syfte är att åstadkomma en sådan förståelse.

Totalt 2 968 459 personer röstade i det senaste riksdagsvalet 2015. I medierna gav valexperter och politiska forskare sin tolkning av resultatet, det samhällsklimat som rådde då medborgarna lade sina röster och den riktning som resultatet innebar för Finland.

Snart är det åter dags. Vårens val står för dörren.

– En sådan expertis formas genom lång och grundlig läsning som ger en förståelse för hur samhället fungerar och vilka krafter som verkar där.

Forskningsproducerad kunskap blir tillgänglig för vanliga människor till exempel via medierna och under lektioner i samhällslära i grundskolan. Innehållet i undervisningen uppstår inte i ett vakuum utan genom vetenskaplig forskning, påpekar Kantola.

Undervisning och forskning är oskiljaktiga

Finland är ett litet kulturområde med ett litet språk. Kantola menar att Finland inte kan stå stilla och låta bli att producera toppvetenskap.

Den akademiska världen är i dag så internationell att de bästa forskarna väljer att flytta utomlands om arbetsvillkoren försvåras. När det sker en kompetensflykt blir man ofta oroad inte bara över själva forskarna utan också över forskningsresultaten, till exempel de innovationer som blir ogjorda i det egna landet. Så är det också i Finland. Kantola ser på saken ur de ungas synvinkel.

– Vi måste kunna erbjuda finländska ungdomar en högklassig utbildning också i framtiden.

Den utbildande personalens egen forskning utgör kärnan i en kvalitetsmässigt god undervisning, säger Kantola. Enligt henne lider även undervisningen ifall det inte finns möjligheter att bedriva en aktiv forskning när universitetens resurser minskar.

– Just inom forskningen föds det nya tankar som sedan sprids vidare genom undervisning. Det kan inte produceras bra universitetsutbildning om lärarna inte forskar.

Man bör vara uppmärksam på utbildningens kvalitet, säger Kantola. En annan hotbild är att finländska universitet förlorar sin attraktivitet i den unga generationens ögon och att ungdomar ger sig av till utlandet redan när de inleder högskolestudierna. Då är det föga troligt att de återvänder till Finland i stora skaror efter sin examen.

– För att möjliggöra forskning krävs det tillräckligt med pengar och en miljö som känns inspirerande för forskare. Vad som bekymrar mig mest när det gäller sparåtgärderna är signalen att man inte längre tror att det går att göra vetenskap i Finland.

Läs mer om forskning som förändrar världen just nu

Bekanta dig med Helsingfors universitets målsättningar för regeringsprogrammet perioden 2019-2023

Text: Raisa Mattila
Foto: Helena Hiltunen