Ossi Heinänen drogs in i organisationsverksamheten redan under hösten som gulnäbb. Han blev i snabb takt värd för ESO, Eteläsuomalainen Osuuskunta, styrelsemedlem i HUS och rentav HUS generalsekreterare.
I dag är Heinänen generalsekreterare för organisationen Plan International Finland, som arbetar för barns och ungas, i synnerhet flickors, rättigheter. Han har också varit verksam inom Mannerheims Barnskyddsförbund, idrottsorganisationen Ung i Finland (Nuori Suomi) och Allians rf (Allianssi ry), paraplyorganisationen för ungdomsarbetet i Finland.
– Jag var ingen världsförbättrare när jag var ung, men av någon anledning nämnde jag redan under min tid vid universitetet att jag mycket väl kunde se mig arbeta med ledaruppgifter i någon välgörenhetsorganisation. Det är givande att knoga på för det goda, säger Ossi Heinänen.
Tuff men empatisk
Chefsuppgifter har lockat Heinänen. Han började vässa sin ledarförmåga redan inom HUS.
– Jag har alltid varit seriös med mitt mål att vara en god chef. Jag medger att visst tilltalas jag också i någon mån av den makt som ingår i chefsuppgifterna. Det är fascinerande att kunna påverka saker och ting.
– Dessutom är jag ambitiös och tävlingsinriktad. Det har alltid känts bra när jag har klarat mig och kunnat avancera i en sammanslutning.
Hurdan är då en bra ledare? Bestämd när det behövs, men Heinänen lyfter fram empati som den viktigaste egenskapen hos en ledare.
– Lättillgänglighet, empati samt genuin lyhördhet för och förståelse av människor ingår i ett bra ledarskap. Men man får ändå inte gå för långt: ledaren måste hålla ett visst avstånd till människornas eller organisationens sorger och bekymmer. Likväl, om ledaren saknar empati utstrålar hen likgiltighet och kyla, och det har ingenting gott att tillföra arbetsgemenskapen.
Jämlikhet och jämställdhet kommer att bli verklighet
Plan är en av värdens största och äldsta organisationer för barnens rättigheter: den har verksamhet i 76 länder och ungefär 10 000 medarbetare. Organisationen har profilerat sig i synnerhet genom att arbeta för flickornas rättigheter. Arbetet tar inte slut.
– Jag är förvånad över hur man också inom EU har backat i fråga om kvinnornas ställning de senaste åren. Exempelvis i Polen och Ungern har synsätt som hotar kvinnornas och minoriteternas rättigheter fått en sådan tyngd som man inte ens hade kunnat föreställa sig på 1990-talet.
– I utvecklingsländerna går man däremot i en bättre riktning. I allt fler länder blir till exempel barnäktenskap förbjudna genom lag, gläder sig Heinänen.
Trots tillbakagångarna är Heinänen optimistisk.
– Jag är säker på att i slutändan kommer tolerans och ett liberalt tänkande att segra i vår värld. Mänskliga rättigheter tillkommer alla människor i världen. De mänskliga rättigheterna är inte ett politiskt val och de kan inte spjälkas upp eller tas bort. Jämlikhet och jämställdhet ingår i de mänskliga rättigheterna – varje människa är lika värdefull.
– Jämlikhet och jämställdhet kommer att bli verklighet; det gäller bara att ha tålamod och att orka arbeta för det.