Sasu Tarkoma: På jakt efter strategiskt tänkande och förnuftiga val

Vi lever i en värld med accelererande digitalisering där vår omgivning förändras i snabb takt till följd av samverkan mellan global konkurrens och accelererande automatisering. Världen står inför stora utmaningar: exempelvis klimatförändringen och en ren natur kräver snabba och effektiva beslut på alla nivåer från det globala planet till det dagliga livet.

Allt mer avancerade metoder baserade på artificiell intelligens samt data som samlas in om olika fenomen möjliggör allt bättre informerade beslut och svar på stora utmaningar. Detta förutsätter att data och datagenererade kunskaper är tillförlitliga och att informationen faktiskt kan tas emot i beslutsprocesserna.

Jorden har polariserats på många sätt, exempelvis i olika områden för ekonomisk och teknisk inverkan. Teknologin spelar en allt större roll, och informationsströmmarna väger allt tyngre inom olika sektorer i samhället. Vi betraktar världen genom ett digitalt filter. När du tittar på en webbsida, har du någonsin funderat över vem som tittar på dig från andra sidan? Populära webbtjänster vet vad hundratals miljoner människor tittar på varje stund och skräddarsyr innehållet för dem. Kontroll av informationsströmmarna gör det möjligt att forma åsikter och styra beteendet. Kontrollen används för att påverka såväl de stora massorna som individerna.

Ur ett konkurrensperspektiv är det viktigt att Finland och EU kan utnyttja sina egna resurser och styrkor i denna förändring. En omvärld i förändring förutsätter en bred kompetensbas och digitala tjänster som ständigt förnyas – självförsörjning är ett viktigt element för båda dessa dimensioner.

Konkurrenskraft uppkommer som en kombination av flera sammanhängande egenskaper och förmågor: bidragande faktorer är till exempel samhällets infrastruktur och välfärd, bred kompetensbas, innovationsprocesser, finansieringsbas för grundforskning och stödmekanismer för tillämpad forskning. I Finland väcker innovationssystemets nuvarande effektivitet och funktion diskussion, och det är befogat att granska systemet ingående.

Den senaste tidens nedskärningar och finansieringsriktlinjer har inneburit att man har tvingats minska på i synnerhet tillämpad och innovationsinriktad verksamhet. Tomrummet efter nedmonteringen av de stora forskningsprogrammen (SHOK) har inte fyllts av något ersättande instrument som skulle stödja omfattande nationellt forskningssamarbete och knyta små och stora företag till verksamheten. Det råder inkontinuitet mellan den grundforskning som stöds av Finlands Akademi och tillämpningarna.

I den nuvarande modellen uppfyller uppstartsföretag och små företag vanligen inte finansiärens krav på FoU-verksamhet. Stora företag har i allmänhet bättre förutsättningar för forskningsverksamhet, men man har försökt minska de stora företagens deltagande genom att införa allt sämre finansieringsvillkor.  Universiteten belastas av projektens ständigt växande självfinansieringsandel. Det behövs alltså smidigare och mångsidigare finansieringsinstrument.

Jämlikhet i utbildningen, god etik, öppenhet, dataskydd samt ledande ställning inom flera vetenskapliga och teknologiska delområden är exempel på Finlands styrkor i den globala konkurrensen. Finland har en chans att stärka sina positioner i spetsen för vetenskap och digitalisering i EU, men det krävs resurser för att verksamheten ska kunna utvecklas. Nu gäller det för de blivande beslutsfattarna att fatta sådana beslut som innebär att universitetens resurstilldelning och innovationsprocesserna fås upp till en nivå som stöder konkurrenskraften.

Sasu Tarkoma är professor och prefekt.

I serien Vetenskapens försvarare beskriver skribenterna vetenskapens betydelse för dem själva och deras bransch. Du kan läsa de övriga texterna här på sidan Därför vetenskap (skrolla ned).