Data science och artificiell intelligens skapar nya framtidsutsikter för hela samhället. Ett exempel är maskinöversättning, vars nyaste applikationer baserar sig på modeller av hjärnans funktion. Med hjälp av artificiell intelligens som kan förstå mänskliga ord och betydelsesystem kan vi i framtiden öka vårt samförstånd över språkliga gränser. Utöver möjligheterna har den digitala världen också medfört helt nya utmaningar. När informationsmängden ökar blir vår förmåga att bearbeta och använda data allt viktigare. De flesta rädslorna och orealistiska förväntningarna i anknytning till artificiell intelligens och data beror på bristfällig information.
Den tekniska utvecklingen väcker moraliska och juridiska frågor som bara människan kan svara på. Hur fattar en robot beslut? Hur tas etiska synpunkter i beaktande när datasystem skapas? Och hur kan vi hålla interaktionen mellan människan och tekniken smidig? I framtiden kommer också olika datasystem allt oftare att interagera med varandra. Det är viktigt att vi förstår detta samarbete och förbättrar det.
Trots att det är omöjligt att exakt förutse framtidens teknik, hjälper forskning oss förstå framtida utmaningar. Den ökar också våra kunskaper om hur artificiell intelligens fungerar, vilka begränsningar den har och vilka möjligheter den erbjuder. Forskningsarbetet har också fokuserat på samhälleligt betydande frågor som att förbättra integritetsskyddet och utveckla teknologi som förhindrar diskriminering.
Data science-forskningen vid Helsingfors universitet producerar nya metoder för att behandla och använda data. Med hjälp av artificiell intelligens förädlar vi data för att hjälpa människan att fatta ansvarsfulla beslut. Vi utbildar arkitekter för den digitala världen, människor med förmåga att styra utvecklingen och lösa även de etiska frågor som anknyter till artificiell intelligens.
Vi vet ännu inte hur digitaliseringen kommer att förändra världen. Vi behöver arkitekter för den digitala världen, människor med förmåga att tolka data och lösa etiska frågor som anknyter till artificiell intelligens.
För att nå våra mål behöver vi även din hjälp. Gör en donation till vetenskapen och för hela mänsklighetens framtid.
Vid Helsingfors universitet idkas helhetsmässig forskning om artificiell intelligens som ett samarbete mellan flera vetenskapsområden. Den mångvetenskapliga forskningsmiljön, vårt gedigna metodologiska kunnande och våra samarbetsnätverk gör oss till ett internationellt betydande toppuniversitet. År 2018 kom Helsingfors universitets avdelning för datavetenskap på 93:e plats i den globala universitetsrankningen Times Higher Education.
Data science-forskningen vid Helsingfors universitet producerar nya data och metoder för tillämpad vetenskap. Kärnan i data science är moderna metoder för informationsbehandling och statistik. Vi fokuserar i synnerhet på de statistiska metoderna samt hantering av stora datamassor. Forskningen ger oss förutsättningar att svara på frågorna som den tekniska utvecklingen för med sig. Målet med forskningen är att göra artificiell intelligens både användarvänligt och tryggt. Vi utbildar arkitekter för den digitala världen, människor med förmåga att styra utvecklingen på ett ansvarsfullt sätt och lösa även de etiska frågor som anknyter till artificiell intelligens.
Helsingfors universitets forskningscentrum utvecklar forskningen i data science. Till exempel forskningscentret HiDATA (grundat 2017), kommer under 2018 att rekrytera åtta nya professorer med hjälp av stöd från Finlands Akademi. Avdelningen för datavetenskap kommer att utvidgas från 16 professurer till 29 professurer före 2019.
Avdelningen för datavetenskap har utvecklat metoder för data science och artificiell intelligens som har tillämpats brett inom olika vetenskaper, från historia till biologi. Ett särskilt långvarigt samarbete har avdelningen haft med bioinformatikerna.
Den artificiella intelligensen är inte fulländad: trots sin framgång är de nuvarande metoderna märkbart begränsade och därför svåra att ta i bruk på ett bredare plan. Helsingfors universitet är en av grundarmedlemmarna av Centret för artificiell intelligens (Finnish Center for Artificial Intelligence, FCAI). Centrets syfte är att vara det toppkluster för artificiell intelligens som efterlyses i Finlands strategi för artificiell intelligens. Artificiell intelligens erbjuder oerhörda möjligheter. När man bedömer den ekonomiska tillväxtpotentialen som den artificiella intelligensen erbjuder i 11 industriländer är Finland på andra plats efter USA.
Datavetenskap, modern webbteknik, sensorer, artificiell intelligens och SMEAR-stationernas oerhört exakta luftkvalitetsforskning sammanförs på ett effektfullt sätt i det internationella projektet MegaSense, som leds av akademiker Markku Kulmala och professor Sasu Tarkoma. Projektet ger användaren aktuell information om luftkvaliteten på just de områden hen rör sig. Samtidigt hjälper projektet stora städer och industrier att göra upp mer exakta planer för att garantera en grönare framtid. Projektet utvecklar också sensorkalibrering och datainsamling som lämpar sig för vilken IoT-miljö som helst.
Artificiell intelligens och digitalisering möjliggör system som styr sig själva, och de håller i allt större grad på att bli en del av vår vardag. Detta väcker frågor om de moraliska följderna av att tekniken blir en självständig aktör och de samhälleliga följderna av att tillämpa sådan teknik. För att begrunda dessa frågor krävs mångsidig filosofisk, kognitionsvetenskaplig och samhällsvetenskaplig expertis, något som finns vid det mångvetenskapliga Helsingfors universitet.
Vilken typ av intelligens har system som fungerar med hjälp av artificiell intelligens, och ett hurdant aktörskap representerar de? På vilka villkor växelverkar den mänskliga och den artificiella intelligensen? Hur fungerar artificiell intelligens som en del av en arbetsgrupp eller en organisation?
Dessa frågor ligger i grunden för moralfilosofiska studier om artificiell intelligens. Helsingfors universitets forskningsenhet för praktisk filosofi TINT, som leds av professor Uskali Mäki, har under 2010-talet blivit en av världens bästa forskningsinstitutioner på området. Inom praktisk filosofi diskuteras bland annat vem som är ansvarig för följderna av en maskins handlingar. Eller kan en maskin själv ansvara för sina handlingar? Hurdana principer borde maskinen tillämpa när den fattar moraliska beslut? Kan ett artificiellt intelligenssystem ha rättigheter?
Det är också viktigt att granska tillämpningar av artificiell intelligens ur en samhällsvetenskaplig och samhällsfilosofisk synvinkel. Då studeras de oavsiktliga samhällsföljder tekniken kan föra med sig. Petri Ylikoski, professor i vetenskaps- och teknologiforskning vid Statsvetenskapliga fakulteten, forskar bland annat i hur artificiell intelligens förändrar organisationers verksamhet, hur marknaden och politiken förändras och vilka följderna är med avseende på samhällelig och global ojämlikhet.
Avdelningen för datavetenskap har under de senaste åren testat öppna massföreläsningar på webben (MOOC). I framtiden kan man få en studieplats vid avdelningen genom att flitigt och framgångsrikt genomföra webbkurser under ett års tid.
Kursen Elements of AI, som ordnades i samarbete med Reaktor år 2018 och genomfördes av cirka 100 000 studenter, är den största enskilda kursen Helsingfors universitet någonsin ordnat. Följande mål är en miljon internationella studenter.
Digitala lärplattformar och webbkurser underlättar undervisningen av grundkunskaper och hjälper personalen att fokusera sin tid på personligare kontaktundervisning och att handleda mindre grupper.
Med hjälp av artificiell intelligens är det möjligt att analysera hur universitetets undervisning fungerar som helhet, eller följa en enskild students lärande så att undervisningsmaterialets svårighetsgrad kan justeras enligt hens individuella behov. I våra innovativa digitala lärmiljöer kan artificiell intelligens utnyttja pedagogisk forskningskunskap för att kreativt programmera undervisningsmaterial för varje students individuella behov.
Digitala webbkurser gör universitetets nyaste läromaterial öppet för alla oberoende av tid och plats, och öppnar en ny jämställd led till universitetet. Våra mest populära internationella webbkurser har nått upp till 100 000 studenter runtom i världen.
Helsingfors universitet använder sig också av digitalisering i sin egen verksamhet, både inom administrationen och i sina nya lokaler. I Gumtäkt byggs för närvarande en intelligent arbetsmiljö som ska heta Ubicampus i lokaler som blivit lediga från det gamla biblioteket.