Vinterns inverkan på jättebalsaminen

En global uppvärmning av klimatet förväntas föra med sig förändringar i distributionen hos invasiva arter. Köldkänsliga arter, så som jättebalsaminen (Impatiens glandulifera), förutspås sprida sig norrut. De flesta undersökningar som analyserat klimatets inverkan på jättebalsaminen har dock fokuserat på växtsäsongens klimatfaktorer och det finns endast lite forskning om vinterklimatets inverkan. Även om jättebalsaminen inte anses ha en fröbank, är det oklart om arten kan bilda en begränsad mängd frön som kan överleva längre än ett år i marken, vilket kan inverka på bekämpningen av arten.

Målsättningen med Ann-Sofie Åstrands pro-gradu arbete var att undersöka om jättebalsaminen bildar en fröbank, hur frövikten, groningsprocenten och fenologin varierar mellan olika ursprung, samt hur övervintringsförhållandena inverkar på groningsprocenten och fenologin.

Förekomsten av en fröbank undersöktes i tre försöksområden i Helsingfors, genom att förhindra frön från att nå marken med hjälp av stora plaströr vars mynningar var försedda med ett nät. För att undersöka ursprungets och övervintringsförhållandenas inverkan insamlades frön från fem olika orter i Finland (Helsingfors, Tavastehus, Laukas, Jakobstad och Uleåborg) och en i Tyskland. Fröna vägdes och såddes i krukor, som transporterades till tre olika orter med olika vinterklimat (Åland, Helsingfors och Lampis) för övervintring. På våren och sommaren undersöktes tidpunkten för frögroningen, bildandet av de första egentliga bladen och blomningsstarten.

Det fanns inga tecken på att jättebalsaminen bildar en fröbank, och därmed är bekämpning möjlig men bör utföras noggrant för att ha en önskad effekt. Frönas ursprung inverkade på frövikten (dock utan någon korrelation med latitud) och på tidpunkten då de första egentliga bladen bildades. Även övervintringsförhållandena inverkade på jättebalsaminen, så att strängare vinterförhållanden i Lampis ledde till senare groning och senare bladbildning. Varken ursprung eller övervintring inverkade på tidpunkten då blomningen startade, vilket tyder på att de frön som övervintrat i strängare förhållanden hade en kortare utvecklingstid. Om mildare vintrar leder till en tidigare groning kan arten få en konkurrensfördel gentemot andra arter.

Åstrand, Ann-Sofie 2018. Ursprungets och övervintringsförhållandenas inverkan på jättebalsaminen (Impatiens glandulifera). Pro gradu –avhandling, Bio- och miljövetenskapliga fakulteten, Helsingfors universitet.

Jättipalsami / jättebalsamin (Impatiens glandulifera). Photo: Ann-Sofie Åstrand.