Att göra anteckningar och tankekartor

Anteckningar hjälper dig att skapa en helhetsbild av det du studerar och de stöder dig när du repeterar. Föreläsningsanteckningar är till nytta när det gäller att återkalla i minnet sådant som presenterats även under en lång föreläsningsserie. Anteckningar som du för över litteraturen blir ett stöd för dig då när du repeterar kursinnehållet för tentamen.

Anteckningar hjälper dig att skapa en helhetsbild av det du studerar och de stöder dig när du repeterar. Föreläsningsanteckningar är till nytta när det gäller att återkalla i minnet sådant som presenterats även under en lång föreläsningsserie. Anteckningar som du för över litteraturen blir ett stöd för dig då när du repeterar kursinnehållet för tentamen.

Du hinner kanske inte – och behöver inte – skriva fullständiga meningar när du lyssnar på föreläsningarna. Oftast betonar föreläsaren i sitt tal viktiga saker med sitt tonfall, upprepar dem eller skriver på transparanger och på det sättet blir det lättare att förstå huvudsaken.

Föreläsningsanteckningar kan göras på många sätt, traditionellt med punktuppställning eller som en s.k. tankekarta, vilket innebär att man gör anteckningarna i en visuell form.

A. Om du på förhand vet vilket ämnesområde som kommer att behandlas på föreläsningen kan du förbereda dig genom att fundera över vad du vet om ämnet och vilka nya saker du skulle vilja veta.

B. Ta fram lämpligt anteckningsmaterial på förhand. Tänk på att använda ett tillräckligt stort block och skriva med en bra penna.

C. Koncentrera dig på att lyssna aktivt. Skriv inte så mycket att du inte hinner tänka.

D. Skriv kort och med punktuppställning upp det som föreläsaren betonar samt viktiga begrepp. Skriv inte långa, mångordiga meningar direkt ur föreläsarens tal.

E. Anteckna olika saker som egna helheter och gör tydlig åtskillnad mellan huvudpunkter och underpunkter så du lätt kan gestalta hur de olika sakerna är relaterade till varandra. Skriv tillräckligt rymligt så du senare vid behov kan komplettera uppgifterna. Försök skriva med en läslig handstil.

F. För att göra texten överskådlig och för att spara tid kan du använda dig av symboler och förkortningar, till exempel:
-> vilket leder till
bild av en blixt: kritik
>< som motsats till det föregående
(<-) jämför med tidigare
E1: exempelfall 1

G. Hitta på egna symboler! Anteckningarna gör du för dig själv så de kan vara mycket personliga.

H. Du kan också skriva upp dina egna frågor och funderingar. Skilj ändå mellan det som föreläsaren sagt och det som är dina egna tankar.

I. Kopiera inte i onödan de bilder och diagram som föreläsaren visar utan skriv upp den väsentliga informationen med några ord.

J. Om du är osäker på rubriken till en ämneshelhet eller om något blir oklart är det bra att genast be föreläsaren förklara saken.

K. Gå gärna i genom anteckningarna genast efter föreläsningen. Då är det lätt att lägga till sådant som fattas eller göra anteckningarna klarare – senare blir det mycket svårare. Testa om man kan få fram det viktigaste som sagts på föreläsningarna med hjälp av anteckningarna.

En tankekarta (mind map) innebär att man gör en bild av nyckelord som man förenar med olika streck, färger eller figurer. Det är en karta som görs på en sida, och när du följer den leder huvudpunkten till en serie underpunkter. Med den kan du i princip ersätta anteckningar på flera sidor eller använda den parallellt med dina anteckningar som en karta som bättre hjälper dig att komma ihåg helhetsbilden och sammanhangen.

Tankekartans ABC:

A. Ta fram ett tillräckligt stort papper (t ex. A3) och pennor i olika färger och storlekar.

B. Starta på mitten av pappret där du skriver upp ämnet (begreppet du utgår ifrån) med stora bokstäver. Rita en ring eller en låda runt ordet.

C. Rita eller beskriv ämnet ovanför eller under huvudpunkten, som du skrivit mitt på pappret. Använd hela pappret så att du skriver upp ämnen runt huvudpunkten.

D. Rita streck från huvudpunkten som finns i mitten. Rita inte för stort utan tänk på att allt väsentligt ska rymmas på pappret.

E. Alla streck du ritat ska ha en kontaktpunkt med figuren i mitten eller med något annat streck.

F. Skriv nyckelord på strecken eller rita bilder eller klargörande symboler. Använd inte hela meningar utan försök skriva korta ord.

G. Om du behöver göra fler kommentarer på något ställe kan du göra dem till exempel i marginalerna och utrusta dem med pilar eller hänvisningar till respektive ställe.

H. Använd olika streck och färger för att betona viktiga frågor, sammanhang eller relationer.