Övningar

Med hjälp av följande uppgift kan du öva dig att skriva referat och essäer. I det här skedet är det viktigt att först stifta bekantskap med webbsidorna Att läsa med insikt.

När du skriver referat ska du visa texten för någon som inte läst den ursprungliga texten. Du har lyckats i ditt skrivande om personen som inte läst den ursprungliga texten ändå får en klar bild av tankarna i texten.

När du skriver en essä ska du komma ihåg att ha ett aktivt och resonerande grepp om texten. Du ska ta ställning till Timo Tossavainens tankar utan att för den skull glömma att hänvisa till källtexten.

Referat

Läs texten Suomalaisten muinaisusko vanhassa kirjasuomessa  i Kielikello (2/2014) och skriv ett högst 200 ord långt referat.
Mallireferaatti [fi]

Essä

Öva på att skriva essäer genom att använda som ditt material Timo Tossavainens text ”Teknik får inte vara ett självändamål i skolorna” som publicerades i Helsingin Sanomats Vieraskynä-kolumn 24.1.2013. Reflektera över vilka hot och möjligheter informationsteknologi för med sig till skolorna. Använd sidan Skrivarbetets olika skeden som hjälp. Välj själv rubrik enligt din egen synpunkt eller använd dig av rubriken Maskin eller penna?

Texten på svenska:

Teknologi får inte vara ett självändamål i skolorna
Timo Tossavainen

Utbildningens mål bör vara harmoniska, insiktsfulla och kunniga människor

Målet med Finlands informationssamhällspolitik är att lyfta vårt lands utbildningssystem till frontlinjen inom tillämpning av informations- och kommunikationsteknologi. Därför har flera ministerier och Utbildningsstyrelsen tillsammans gjort upp en plan för användningen av informations- och kommunikationsteknologi i undervisningen.

Planen representerar ett typiskt pedagogiskt tänkande hos överheten: man vill förändra skolans verksamhetskultur i första hand genom att investera i apparater. Av kostnadskalkylens slutbelopp är bara 13 procent fortbildning av lärare och framtagning av nya elektroniska läromedel.

Man har förbundit sig att öka användningen av teknik innan det gjorts ordentliga utredningar om vilka problem inom utbildningen tekniken är den rätta lösningen på. Alternativa lösningar diskuteras knappast alls.

Planen innehåller i och för sig många fina mål. Än så länge finns det ändå synnerligen lite bevis för att man når dem genom att öka användningen av datorer.

Det kan till och med vara tvärtom. Finländska skolelevers inlärningsresultat har märkbart försämrats i många läroämnen under de senaste årtiondena – med andra ord under den tid som datorer och internet har blivit en del av vår vardag.

Det hör till människans grundläggande natur att vilja gå där ribban är lägst. Ju mera vi lägger vårt minne och vår kompetens i händerna på teknologin, desto svagare blir vår tankeförmåga. Det är inte ovanligt att en bilist kör vilse i sin hemstad på grund av ett navigatorfel.

Informations- och kommunikationsteknologins fördelar i försöken att lösa samhällets och arbetslivets komplicerade problem och att hantera processer är uppenbara. Man hinner lära sig använda tekniska hjälpmedel för dessa syften även inom vuxenutbildningen.

För barn och ungdomar handlar utbildningens mål om att växa som människa och skaffa sig allmänbildning. Med tanke på dessa mål kan problemen med användningen av informations- och kommunikationsteknologi vara fler än fördelarna.

Om man t.ex. ber elever studera Europas geografi med hjälp av ett datorprogram där länderna ska placeras på rätt plats, i stället för med traditionella kartböcker, blir de ivriga. Men då man frågar varför det nya sättet att studera är bättre är ändå det typiska svaret att det nya sättet är trevligare då man inte behöver tänka på något utan kan pröva olika alternativ.

Om det vakande ögat ser bort en stund övergår en del elever till sociala medier. Risken att drivas till andra aktiviteter är alltid större då lärarens och elevernas direkta växelverkan ersätts med datoranvändning.

Fostran till ett äkta informationssamhälle borde börja med utveckling av innehåll och människors handlingsmönster. Det är mycket dyrt att ta fram elektroniska läromedel av hög kvalitet, eftersom det kräver arbetsinsatser av bland annat experter i bildbehandling och datasystem, vid sidan av framställning av det egentliga innehållet.

I fostran och utbildning ingår att väga möjligheter och ändamålsenlighet. Det finns mycket som inte är värt att bygga på datorer. Exempelvis matematikkunskap baserar sig på förutom räknefärdighet även färdighet i abstrakt tänkande och förhållandet mellan dessa. Därtill bör man kunna kommunicera om dem på ett matematiskt symbolspråk.

Det går inte att lägga ut tillägnandet av dessa kunskaper till datorer. Detsamma gäller för inlärning av ordförråd och grammatik på främmande språk. Böcker, penna och papper är fortfarande överlägsnare än bildskärmar när det gäller att öva dessa färdigheter. Att skriva för hand aktiverar tänkandet mera än att klicka på datorns mus.

Lärandet och kreativiteten hos dagens skolelever begränsas inte av brist på lämpliga apparater utan av förmåga att på ett ändamålsenligt sätt handskas med befintlig teknik. De verkliga problemen inom utbildningen har att göra med ungdomars försämrade läs- och räknefärdighet. De stora gruppstorlekarna, stressen och trycket från sociala medier att ständigt vara närvarande på olika forum försvagar elevernas koncentrationsförmåga.

Man kan finna lösningar till dessa problem genom att ta fram nya pedagogiska handlingsmodeller och åtgärder för att stödja och stärka ungdomars livskompetens. Den finländska skolan kan utvecklas till en verklig byggare av informationssamhället om målet är harmoniska, insiktsfulla och kunniga människor och om förhållandet mellan investering i apparater och människor görs till det omvända.

Timo Tossavainen
Skribenten är läroboksförfattare, lärarutbildare vid Östra Finlands universitet och docent vid Tammerfors universitet.