Den aktiva läsaren i dialog med texten

Självutvärdering inför analysuppgiften (fritt efter Takala 1990: 148)

Innan du sätter igång med att läsa en text är det skäl att medvetet ge akt på och styra din läsning genom att t.ex. ställa dig själv följande frågor:

  • Vad förutsätts jag göra?
  • Hur mycket förväntas jag förstå (ordagrant, det centrala, bara ny information)?
  • Vad kunde vara ett bra sätt att börja läsningen (ögna igenom mellanrubrikerna, kontrollera källförteckningen, läsa slutsatserna)?
  • Hur borde jag genomföra läsningen i praktiken?
  • Vilka svårigheter kan jag eventuellt stöta på (jag förstår inte allt, jag hittar inte det centrala innehållet)?

Strategier för att öppna en text:

Första skedet i att öppna en text: Bilda dig en förhandsuppfattning om texten

1. Läs rubriken och tänk igenom vad du tror om innehållet i texten utgående från rubriken:

  • Vilket ämne behandlar texten?
  • Vad tycker jag om ämnet?

2. Skriv ner dina förhandsuppfattningar och jämför med texten efter att du har läst den. Bilda dig en egen uppfattning innan du har läst texten och reflektera över om din åsikt förändrats under läsningen.

Andra och tredje skedet i att öppna en text: Läs aktivt, kommentera innehållet och ställa frågor

1. Strecka under det som är viktigt

2. Anteckna frågor och tankar som texten väcker medan du läser, till exempel:

  • Vilken är författarens avsikt?
  • Vad är syftet med texten?
  • Vad avses med den här punkten?
  • Varför har inte det här definierats närmare?

3. Ta ställning till texten: anteckna i marginalen då du tycker lika eller olika.

4. Ge akt på eventuella bilder, statistiska uppgifter eller tabeller i texten. På vilket sätt förtydligar de texten?

Fjärde och femte skedet i att öppna en text: Rita en begreppskarta, skriv ett sammandrag

1. Rita en karta över de centrala punkterna i texten och sambandet mellan dem. Skriv in de centrala begreppen på kartan, ringa in dem och ange förbindelserna mellan begreppen med pilar som markerar läsriktningen. Förbindelserna mellan begreppen namnges.

2. Skriv ett sammandrag av texten eller presentera den muntligt för någon.

Utvärdering:

  • Vilka punkter betonades i texten?
  • Var texten intressant?
  • Vilka frågor förblev obesvarade?

Varje text är en väv av olika betydelseförhållanden. Som läsare bör du förstå hur satserna hänger samman. Att känna till olika betydelseförhållanden hjälper dig att förstå saktext: för att lära dig skilja mellan det relevanta och det irrelevanta bör du också känna till de tankar texterna består av. (Kauppinen & Laurinen 1989: 10– )

Det väsentliga är att hitta huvudbegreppet i varje text och klargöra hur det beskrivs. Det är också viktigt att skilja huvudbegreppet från närstående begrepp. Du kan också betrakta huvudbegreppet eller huvudbegreppen ur ett tidsperspektiv, eller ur ett orsak- och verkanperspektiv. Då du analyserar textens betydelseförhållanden kan du t.ex. ställa texten följande frågor.

  • Vilket är textens huvudbegrepp (det som huvudsakligen behandlas)?
  • Hur fungerar det eller hur tar det sig uttryck?
  • Vilket syfte har huvudbegreppet?
  • Hur förhåller man sig till det?
  • Med vad hör det samman? Vilka är dess närstående begrepp?
  • Vad är det som främjar huvudbegreppet? Vad motverkar huvudbegreppet?

(För en mer uttömmande och detaljerad beskrivning Kauppinen & Laurinen 1989: Tekstioppi – johdatus ajattelun ja kielen yhteistyöhön. Kirjayhtymä. Helsinki.)

En kritisk läsare gör alltid en bakgrundsanalys av texten innan han/hon sätter igång med själva läsningen. Läsaren ställer då t.ex. följande frågor:

  • När har texten skrivits?
  • Var har texten publicerats?
  • Vem har skrivit texten?
  • Varför har texten skrivits?
  • För vem är texten avsedd?

För det första är det viktigt att lägga märke till när en text har skrivits. Vi förhåller oss olika till, låt oss säga, en lärobok i didaktik beroende på om boken skrivits på 1940-talet eller på 1990-talet. På många områden går utvecklingen framåt med en sådan rasande fart att redan ett 5–10 år gammal text kan kännas förlegad. Det är också viktigt att notera i vilket forum en text har publicerats. Vi förhåller oss olika till en artikel beroende på publiceringsforum och en vetenskaplig tidskrift är vanligtvis en mer pålitlig informationskälla än exempelvis kvällspressen.

För det andra bör vi reflektera över vad vi vet om textförfattaren? Är författaren den enda experten inom sitt område i Finland? Vad anser andra experter om samma ämne?

Och för det tredje: vilket syfte har texten och för vem den är avsedd? Är texten en lärobok som riktar sig till nybörjare eller en rapport skriven för forskarkolleger? Det är också bra att ge akt på författarens roll i texten. Presenterar författaren fakta opersonligt som om det gällde en objektiv sanning, eller refererar författaren till sig själv och sitt synsätt metatextuellt (t.ex. med uttryck som ”Enligt min forskning”, ”Det är uppenbart att…” osv.)

Du kan reflektera över hur väl texten lyckas övertyga genom att analysera de påståenden och argument som författaren framför, dvs. argumentationen. Du kan använda dig av följande frågor som hjälp:

  • Vilka är författarens teser eller huvudargument? Är det lätt att hitta dem i texten?
  • Hur motiverar författaren sina teser? Vidareutvecklar författaren sin argumentation genom att själv presentera motargument?
  • Vilka strategier stöder sig argumentationen på (t.ex. genom att hänvisa till auktoriteter eller erfarenhet)?