Övningar och exempel

Följande avsnitt består av läsövningar i aktiv läsning. Du läser tre olika slags texter, och läsningen består av fyra moment: att bilda sig en förhandsuppfattning textens innehåll, att läsa aktivt och diskuterande, att bedöma det lästa, och att jämföra sin egen tolkning med tolkningen som finns på webbsidan.

Innan du ger dig i kast med övningsuppgifterna lönar det sig att tänka på frågorna i reflektionsuppgiften Hurdan är jag som läsare. Skriv ner svaren så du kan gå tillbaka till dina egna svar senare. När du har gjort läsövningsuppgifterna kan du gå tillbaka till reflektionsuppgiften och bedöma din uppfattning om dig själv som läsare fortfarande är densamma.

Text
Timo Airaksinen: Filosofian vastavirta: postmoderni (Utdrag ur boken Johdatus filosofiseen ajatteluun, s. 39–41) Onko postmodernilla ajattelutavalla edeltäjiä? (Har det postmoderna tänkandet några föregångare?)

Innan du börjar läsa

Läs rubriken och tänk igenom vad du tror texten handlar om. Du kan börja läsa aktivt genom att ställa följande frågor:

  • Vad betyder postmodern? Vad vet jag sedan tidigare?
  • I vilken bemärkelse kan vi betrakta postmoderniteten som en motströmning inom filosofin?
  • Vad vet jag om författaren?
  • Vad är textens avsikt? Till vem riktar sig Johdatus filosofiseen ajatteluun (Introduktion till filosofiskt tänkande)?

Medan du läser

För ett samtal med Airaksinens text. Försök finna svar på frågorna ovan.

När du läst färdigt

  • Vad var huvudtanken i texten?
  • Hade jag svårt att förstå texten?
  • Hur skulle jag ta itu med det som fortfarande är oklart i texten?
  • Vad kändes svårförståeligt i texten, och varför?
  • Vad intresserade mig mest i texten?
  • Fick jag svar på frågorna i punkt 1?
  • Hur tror jag texten fortsätter?

Jämför dina egna kommentarer med Nycklar till Airaksinens text.

Som ett exempel på en vetenskaplig text läser du det inledande stycket Goffmania kehystämässä (Om att inrama Goffman) i artikeln Goffmanista semioottiseen sosiologiaan (Från Goffman till den semiotiska sociologin) av Risto Heiskala. Artikeln ingick i tidskriften Sosiologia 2/91.

Innan du börjar läsa

Betrakta det inledande styckets rubrik Om att inrama Goffman. Skriv ner 5–7 punkter om något som du tror ingår i texten. Utan tvekan kommer du att ställa följande frågor:

  • Vem är Goffman?
  • Vad vet jag om Goffman från förut?
  • Vad avses med ram (eng. frame) i det här sammanhanget?
  • Hur inramar man Goffman?
  • Vad är syftet med texten?
  • Till vem riktar sig texten?

Medan du läser

Läs snabbt igenom texten. Stanna inte upp om du inte förstår ett uttryck, utan strecka under det som är svårt eller markera med ett frågetecken, och fortsätt läsa.

När du läst färdigt

Efter att du läst texten kan du ställa dig själv följande frågor (enligt Takala 1990: 149):

  • Vad var textens huvudtanke?
  • Var det svårt för mig att förstå texten?
  • Hur skulle jag gå tillväga för att lösa det som var oklart?
  • Vad upplevde jag som svårt, och varför?
  • Vad i texten intresserade mig mest?
  • Fick jag svar på frågorna i punkt 1?
  • Hur tror jag texten fortsätter efter det inledande stycket?

Jämför dina egna kommentarer med Nycklar till Heiskalas text.

Texten på svenska: Teknologi får inte vara ett självändamål i skolorna (Timo Tossavaisen Helsingin Sanomien Vieraskynä-palstalla 24.1.2013 julkaistu teksti ”Tekniikka ei saa olla kouluissa itsetarkoitus” )

Läs noggrant igenom texten och reflektera över följande frågor:

  • Vilka är textens grundantaganden, det vill säga vilka värderingar grundar sig författaren på? Vilka är författarens och läsarens gemensamma kunskaper och värderingar?
  • Vad textens tes?
  • Hur motiveras tesen? Vad hänvisar skribenten till i motiveringarna?
  • Hur stöds motiveringarna?
  • Vilken slutledning gör skribenten?

Jämför dina egna kommentarer med argumentationsanalysen av Timo Tossavainens text.