Vetenskapen är mänsklighetens mäktigaste institution, så har akademiprofessorn Uskali Mäki uttryckt det. Det är ett tufft påstående när till exempel rättsstaten och läskunnigheten tävlar om samma ära, men Mäki vet vad han talar om.
Människans strävan når högst när hen sträcker sig till att förstå universum, naturen och sig själv. Människan krigar och förstör naturen, men den nyfikenhet som finns i vetenskapen är ett löfte om att vi ska klara oss och hitta lösningar.
Vetenskapen har skapat den moderna människans världsbild genom att ta ner människans inbillningar om sig själv som universums absoluta medelpunkt från piedestalen.
Forskning bidrar till att bedöma verksamhet
Med hjälp av naturvetenskap flyger vi till månen, utvecklar ett vaccin mot en ny sjukdom på ett år, ändrar arvsmassan hos organismer, manipulerar klimatet och tar en titt på stjärnhimlens händelser för miljarder år sedan.
Men samhällsvetenskaperna har också utvecklats oerhört, och i synnerhet empiriska statistiska undersökningar gör det numera möjligt att bedöma konsekvenserna av olika reformer och politiska interventioner.
I uppdraget som Helsingfors stads borgmästare ser man värdet av en högklassig konsekvensbedömning. Den använder sig av ekonometriska och ekonomiska metoder och de material på individnivå som det moderna digitala samhällets ständigt genererar.
Helsingfors stad använder årligen över 5 miljarder euro på sin serviceproduktion. Tack vare forskarna har vi allt större möjligheter att veta hur vår verksamhet påverkar bostadsmarknaden, barnens välbefinnande, hälsoskillnaderna och trafikens smidighet – och denna lista skulle kunna göras hur lång som helst.
Oro över finansieringen av vetenskapen
I vetenskapen når människans strävan högst, och vetenskapen är också ett oumbärligt verktyg för beslutsfattaren. Men vetenskapen existens är inte någon självklarhet i ett land med en åldrande befolkning och offentliga finanser som oundvikligen kommer att stå inför en kris.
Vetenskapen är kritiskt beroende av offentliga insatser, men jag är rädd att statsmakten under detta och nästa årtionde kommer att vara en dålig huvudman för vetenskap och hög andlig odling. Knapp, oförutsägbar och opålitlig.
Och jag är också rädd att grundforskningen får ge vika när politikerna är ute efter kommersiellt fungerande forsknings- och utvecklingsarbete.
Finland är ett land med en otroligt organiserad intressebevakning, där näringslivet försvarar sina intressen, fackföreningsrörelsen den nuvarande arbetsmarknadsregleringen, lantbruksproducenterna sina stöd och grundlagsexperter och den sociala sektorn inkomstöverföringarna.
Universiteten och dess professorer som bedriver grundforskning har inga generalstrejkshot, traktormarscher eller förtrodda tjänstemän vid ministeriernas nyckelposter. Jag är rädd att vetenskap och finansiering av vetenskap trots alla vackra ord kommer att få ge vika när kampen om de offentliga resurserna trappas upp under det här årtiondet i detta land med åldrande befolkning.
Utsikten är att statsmakten under detta och nästa decennium kommer att vara en allt striktare och opålitligare finansierande huvudman. Därför anser jag att det är livsviktigt att stärka universitetets ekonomiska autonomi, vare sig det sker genom kapitalisering eller genom ökad egen finansiering och förmåga att anskaffa medel.
Utan forskning löser vi inte stora frågor
Universiteten bör snabbt kunna stärka sin ekonomiska självständighet, genom att både samla in donationer och locka fler betalande studenter. Statsmakten måste skapa rättsliga förutsättningar för detta.
Och i stället för regionalpolitisk humbug kräver vetenskap och forskning allt större koncentration och enheter, inte splittring av resurser och människor.
Förespråkare för vetenskapen behövs särskilt i situationer där besluten är svåra. Under de kommande åren kommer det att behövas sådana för att få de offentliga finanserna i balans, och då kommer det inte att räcka med vackra ord. Men utan forskning och vetenskap kommer vi inte att lösa en enda av vare sig mänsklighetens eller Finlands ödesfrågor.
Juhana Vartiainen är Helsingfors borgmästare och Helsingfors universitets alumn.
Vår välfärd bygger på vetenskap och utbildning. En satsning på dem är en ödesfråga för vår framtid. Läs mer om hur forskning och utbildning påverkar samhället och om Helsingfors universitets mål för regeringsprogrammet 2023–2027. #DärförVetenskap