Vetenskapen har en oersättlig betydelse för människans välbefinnande och samhällets framtida bästa. Jag kommer inte att tänka på något område där vetenskapen inte skulle spela någon roll.
De sjunkande inlärningsresultaten bland skolelever är ett mångfacetterat fenomen, och vi behöver forskningsbaserad kunskap för att förstå det. Genom forskning kan vi identifiera vilka korrigeringsåtgärder som ger störst effekt.
Också den märkbart ökade dödligheten under den senaste tiden kan förklaras endast med hjälp av vetenskapen. Endast omsorgsfullt genomförd forskning kan tala om i vilken mån den ökade dödligheten handlar om den åldrande befolkningen, coronaviruset, vårdskulden med långa väntetider, personalbristen inom vården, regionala hälsoskillnader eller alla dessa.
Också kriget i Ukraina behöver vetenskapsidkare för att kunna förklaras. Krigets konsekvenser och fredsbygget förutsätter förståelse av historien och nationers olika kulturer.
Vetenskapen hjälper oss att förbereda oss på kommande utmaningar
Vetenskapen hjälper oss också att förstå kommande utmaningar. Sitras trendöversikt Megatrender 2023 lyfter fram stora fenomen som påverkar samhället.
Det finns tillräckligt med arbete för vetenskapsidkarna när vi söker svar på vilka åtgärder som skulle vara viktigast för att stoppa sönderfallet av naturens bärkraft eller hur vi ska svara på de ökande utmaningarna för välbefinnandet, den intensifierade kampen om demokratin, den hårdnande konkurrensen om den digitala makten eller hur vi ska kunna förhindra att grunden för ekonomin spricker.
Frågorna ska besvaras både globalt och lokalt. Ett exempel från Finland: Helsingfors universitet arbetar för en friskare värld genom att söka nya konkreta lösningar för att förebygga och vårda folksjukdomar.
Ett angreppssätt här är att utreda hur genominformation och artificiell intelligens kan användas för förebyggande av sjukdomar, vid diagnosticering och för utveckling av den individuella vården. Det här är ett otroligt fascinerande område som vi bara börjat undersöka.
Forskningsområdet är också ett bra exempel på hur det krävs fler än en vetenskapsgren för att lösa problem. De behövs tvärvetenskapligt samarbete: medicin, farmaci, databehandlingsvetenskap, beteendevetenskap samt ekonomiskt och teknologiskt kunnande.
Medan vi söker svar på frågor om människans välbefinnande och hälsa kan vi som en biprodukt skapa en helt ny gren inom friskvårdsbranschen som kan bli en tillväxtgenerator i Finland.
Bättre resultat med stöd i forskningsbaserad kunskap
Megatrender lyfter fram behovet av att ge beslutsfattarna tillgång till forskningsrön, så att besluten i vårt samhälle i högre grad än tidigare kan grunda sig på fakta i stället för på magkänsla.
I föränderliga tider bör forskningsbaserad kunskap vara ett allt viktigare verktyg för beslutsfattarna. Här har jag glädjen att konstatera att Helsingfors universitet aktivt arbetar för att öka dialogen med beslutsfattarna.
Med hjälp av forskningsbaserad kunskap kan vi bygga världsfred och skapa hopp om en bättre morgondag. Vi kan inge hopp om tillfrisknande och ett längre friskt liv. Vi kan försäkra pappor och mammor om att undervisningen av deras barn utvecklas utifrån forskningsbaserad kunskap för världens bästa.
Under kristider behöver vi sådana budskap. Det är därför vetenskapens och högskolornas ställning ska stärkas. Forskningsfinansieringen ska stärkas, forskningsbyråkratin luckras upp och lagstiftningen förenklas för att möjliggöra forskning.
Vi ska låta forskarna söka lösningar på våra mest komplicerade problem.
Sanna Aunesluoma är verkställande direktör för Lääketeollisuus ry.
Vetenskap och utbildning bygger upp vår välfärd. Att satsa på dem är en ödesfråga för vår framtid. Läs mer om forskningens och utbildningens genomslag i samhället och ta del av Helsingfors universitets mål för regeringsprogrammet 2023–2027. #därförvetenskap