En hållbar ekonomisk tillväxt som bygger på kompetens och användning av ny teknik är en avgörande källa för finansiering av välfärden.
Den offentliga finansieringen av forskning och utveckling motiveras av deras externa effekter. Den här typen av externa effekter har till exempel den grundforskning som bedrivs vid universiteten. Den leder inte i sig till praktiska tillämpningar, men den genererar kunskap som leder till nya tillämpningar.
Inom ekonomisk vetenskap betonas den offentliga maktens betydelse för finansiering av grundforskningen eftersom de externa effekterna är betydande. Grundforskning och innovationsverksamhet är emellertid inte alternativa objekt, utan de kompletterar varandra.
Majoriteten av innovationerna bygger till stor del på att tillämpa forskningsarbete som utförts utomlands med den goda kompetens som finns i Finland. Ny teknik kan införas bara om vi har den kompetens som krävs för det.
Hur höjs FoU-utgifterna till fyra procent?
I början av 2023 trädde lagen om statlig finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet åren 2024–2030 i kraft. Syftet med lagen är att höja FoU-utgifterna till fyra procent i förhållande till bruttonationalprodukten före 2023.
Den offentliga sektorns andel av fyraprocentsmålet är en tredjedel, dvs. 1,33 procent. I Finland finansierar staten cirka 90 procent av den offentliga sektorns andel. På basis av detta måste statens FoU-finansiering stiga till 1,20 procent i förhållande till BNP år 2030.
Med antagandet att BNP stiger med två procent per år skulle regeringens proposition höja andelen av statens FoU-finansiering fram till 2030 på det sätt som den blå streckade linjen i figuren nedan visar. Enligt detta scenario stiger statens forsknings- och utvecklingsfinansiering under perioden 2000–2030 i genomsnitt 2,7 procent per år.
Kompetensklustren i nyckelposition
I den nya lagen föreskrivs om planen för finansiering av FoU-verksamheten. Denna plan, som är längre än en mandatperiod, förtydligar användningen av och innehållet i den statliga finansieringen. Allokering av finansieringen och dess förutsägbarhet är viktiga frågor för uppkomsten av kompetenskluster och för tryggandet av kontinuiteten.
Kompetenskluster däremot är i nyckelposition för betydande innovationer. Ett exempel på ett sådant kluster är ett kvantinstitut som grundats av Aalto-universitetet, Helsingfors universitet och Teknologiska forskningscentralen VTT.
En långsiktig finansiering av kunskapskluster är kritisk för att det ska grundas tillräckligt många företag som utvecklar och använder det arbete som utförs av kompetensklustren för att det i sin tur ska leda till att starka ekosystem skapas. Starka ekosystem lockar både inhemska och utländska toppförmågor. Via ekosystemen sprids nyttan av innovationerna också till den privata och offentliga sektorn i hela landet.
Martti Hetemäki är arbetslivsprofessor vid Helsinki Graduate School of Economics.
Vår välfärd bygger på vetenskap och utbildning. En satsning på dem är en ödesfråga för vår framtid. Läs mer om hur forskning och utbildning påverkar samhället och bekanta dig med Helsingfors universitets mål för regeringsprogrammet 2023–2027. #DärförVetenskap