Företagen behöver universiteten för att nå framgång. Jag ska ge ett exempel.
Jag utnämndes till chef för Kone Oy:s lyftkransdivision i början av 1988, när den huvudsakliga marknaden var Sovjetunionen. År 1988 fanns det redan tydliga tecken på svårigheter i den sovjetiska ekonomin: ordervolymerna minskade, samarbetet gick trögt. Och snart var hela Sovjetunionen historia.
Min uppgift blev att vända affärsverksamheten västerut, men framför allt att skapa en lönsam verksamhet.
De anställda vid lyftkransdivisionen var specialiserade på maskinteknik. De kunde svarva, fräsa, slipa och i synnerhet svetsa. Men det kunde många andra också. Det stod klart att enbart bra maskinteknik inte räcker till att uppnå överlägsenhet. Däremot var det möjligt att nå förmåner genom att effektivera och automatisera lyftkranens rörelser.
Hundra personer fick ny kompetens från universitetet
Men varifrån få proffs? Vi kontaktade ett universitet, den dåvarande Tekniska högskolan i Tammerfors, som erbjöd sig att skräddarsy en utbildning i digital teknik och elektronik för våra ingenjörer. Föreläsningarna hölls efter arbetstid i Hyvinge medan tentamina ordnades på lördagar i Tammerfors.
Under ledning av professor Yrjö Neuvo blev utbildningen en succé, och i början av 1990-talet hade vi en grupp på mer än hundra diplomingenjörer i digital teknik och elektronik. Alla specialiserade sig på digitalt kompetens inom kranteknik, vilket var det som företaget hade saknat. Av de hundra ingenjörerna ville fem vidare fördjupa sin kompetens akademiskt och disputerade till doktor.
År 1992 förklarade vi Kones lyftkransdivision helt digital, både i fråga om produkter och administration. Två år senare uppstod Konecranes som ett självständigt aktiebolag, och den nya teknologin möjliggjorde en världserövring.
Samarbete skapar nytt
Nuförtiden är digitaliseringen överallt, och att behärska den ger inte längre ett företag någon avgörande konkurrensfördel. Det som fortfarande är nyckeln till framgång är att vara bland de första med att utnyttja ny kunskap. När gänget vänjer sig vid framgång, blir det företagets DNA.
Kompetens och innovationsförmåga föds inte ur tomma intet. Företagen behöver universitet som utexaminerar människor med förmåga till nytt tänkande. Samarbete mellan universiteten och företagen bidrar i sin tur till att säkerställa att de senaste forskningsrönen står till förfogande när nya innovationer görs. Genom samarbetet är det möjligt att finna lösningar som har en inverkan både i Finland och globalt.
Därför behöver företagen – och därmed Finland – universiteten, och därför måste universitetens verksamhetsförutsättningar tryggas.
Stig Gustavson är Konecranes första koncernchef och senare dess långvariga styrelseordförande.
Vår välfärd bygger på vetenskap och utbildning. En satsning på dem är en ödesfråga för vår framtid. Läs mer om hur forskning och utbildning påverkar samhället och bekanta dig med Helsingfors universitets mål för regeringsprogrammet 2023–2027. #DärförVetenskap