När det kommer till uppslagsverk på nätet är Wikipedia en klar etta. Oberoende av vad man googlar finns det nästan garanterat en Wikipedia-artikel bland de första träffarna. De flesta akademiker är ändå rätt så skeptiskt inställda till det massiva uppslagsverket. Artiklarnas tillförlitlighet varierar mellan olika ämnen och i många artiklar finns det en hel del föråldrad information.
I allmänhet anser forskare att Wikipedia inte kan användas som källa i vetenskapliga sammanhang, men det finns undantag.
– Inom statistik och matematik är engelskspråkiga Wikipedia en tillförlitlig källa. De tekniska sidorna med de grundläggande begreppen och forskarprofiler är mycket omsorgsfullt uppdaterade, och det är inte troligt att de förändras till det sämre, säger Kimmo Vehkalahti, universitetslektor i statistik.
Enligt Vehkalahti ska man alltid vara källkritisk, men han ser inget problem i att studenterna använder Wikipedia som källa.
– Jag använder själv Wikipedia och kan inte förbjuda studenterna att göra detsamma – det skulle strida mot min egen användning.
Information utan källhänvisningar är värdelös
Wikipedia innehåller ingen ny information, utan refererar endast till andra källor. Ju närmare förstahandskällan desto bättre, men ibland kan en populärvetenskaplig artikel vara bättre än en vetenskaplig referens.
– Wikipedia är inte till för originalforskning. Däremot går det bra att använda artiklarna för att hitta referenser till akademisk forskning, säger Salla Laaksonen, doktorand i medier och kommunikation, som ordnade en Wikipedia-workshop för forskare i Tankehörnan.
Enligt universitetslagen är universitetens tredje uppgift att förse samhället med kunskap. Genom att bidra med artiklar till Wikipedia kan forskare göra forskning tillgänglig för allmänheten.
– Det lönar sig också att komma ihåg Wikipedias potential för varumärkesskapande. Genom att uppdatera artiklar på Wikipedia kan man skapa synlighet för sin forskning, sin forskningsgrupp eller till och med för sig själv, säger Laaksonen.
– Jag vill förstås inte att forskare enbart ska polera sin egen forskningsprofil, utan snarare dela med sig av sin kunskap i allmänhet.
Vem som helst kan bidra
Wikipedia är en öppen plattform och vem som helst kan uppdatera artiklar. Det här betyder däremot inte att alla skulle ha exakt lika mycket makt. Vissa användargrupper har mer omfattande rättigheter än andra, Wikipedias administratörer kan till exempel radera sidor.
– Det finns ingen permanent grupp som övervakar innehållet. Genom att redigera innehåll och delta i diskussioner om artiklar är man med i beslutsfattandet. Beslut om att radera artiklar eller inlägg fattas i allmänhet inte av en administratör utan av redigerarna tillsammans, säger Iivari Koutonen som är styrelsemedlem i Wikimedia Finland.