En gymnasiekurs i positiv psykologi och pedagogik har nu erbjudits i tio gymnasier i Finland. De preliminära resultaten tyder på att kursen har ökat välmående bland gymnasiestuderande.
Vad är Studera starkt?
Universitetslektor Monica Londen vid pedagogiska fakulteten vid Helsingfors universitet och Åse Fagerlund, neuropsykolog, psykoterapeut och seniorforskare vid Folkhälsan utarbetade tillsammans med sin projektgrupp en gymnasiekurs i positiv psykologi och pedagogik. Kursen innehåller teori, praktiska övningar, hemuppgifter, reflektionsuppgifter och videoklipp.
– Kursen handlar bland annat om att stöda studerandes livsresurser, förmåga till stresshantering och välbefinnande, berättar Monica Londen.
Före kursen erbjuds i gymnasierna går lärarna som håller kursen en utbildning där de själva gör kursens alla övningar. Kursen har från början planerats i samarbete med gymnasielärarna.
– Det är viktigt att det är gymnasiets lärare som håller kursen för sina studerande. De känner sina studerande, är bekanta för dem och känner skolans verksamhetskultur, säger Londen.
Hurdan forskning görs?
Kursen utgör samtidigt en interventionsstudie med en experimentgrupp och en kontrollgrupp. Metoden kallas väntegruppsdesign där kontrollgruppen tar kursen senare än experimentgruppen. Alla kursdeltagare deltar i omfattande hälsokartläggningar och en del deltar i forskningsintervjuer.
– Målet med forskningen är att utreda om kursen Studera starkt inverkar på gymnasiestuderandenas välbefinnande och stresshanteringsförmåga. Vi använder oss av både kvalitativa och kvantitativa metoder. I studien ingår omfattande hälsokartläggningar om bland annat välbefinnande, upplevd självförmåga och studiefärdigheter när kursen börjar. Hälsokartläggningen görs också när kursen avslutas och sex månader efter kursen. Förutom hälsokartläggningarna tas salivprov där vi mäter kortisol, oxytocin och olika inflammationsmarkörer, säger Londen.
Efter att studerande gått kursen görs kvalitativa djupintervjuer med en del av dem. Dessutom deltar lärare i intervjuer där de bland annat får reflektera över sina erfarenheter av att hålla kursen.
Kontrollgruppen fyller i frågeformulären samtidigt som experimentgruppen för att se om eventuella skillnader beror på kursen eller på något som skett i skolan just då, till exempel distansstudier på grund av coronapandemin.
Hur startade det hela?
Både Monica Londen och Åse Fagerlund blev kontaktade av olika gymnasielärare som sade att många gymnasiestuderande upplever både akademisk och social press. Åse Fagerlund har tidigare genomfört ett liknade projekt om positiv psykologi riktat till grundskolan och Monica Londen har jobbat med högskoleförberedande åtgärder för gymnasiestuderande. De beslöt sig för att samarbeta kring ett projekt för att hjälpa gymnasiestuderande genom positiv psykologi och pedagogik. Svenska Kulturfonden finansierar projektet som genomförs i nio svenskspråkiga gymnasier i Finland. Även ett finskspråkigt gymnasium deltar, som använt sin hemkommuns coronaanslag för att finansiera översättningen av kursen.
När projektet presenterades på Utbildningsstyrelsens dagar för finlandssvenska gymnasier var det flera skolor som anmälde sig på stående fot. Flera av de deltagande gymnasierna har planer på att göra kursen till en bestående kurs i kursutbudet och en del gymnasier planerar göra kursen obligatorisk för alla.
Hittills har kursen ordnats 25 gånger i 10 gymnasier och cirka 400 studerande har gått den.
Hurdan är responsen?
De preliminära resultaten från djupintervjuerna med studerandena som har deltagit i kursen Studera starkt är positiva.
Resultaten tyder på att kursen verkligen hjälpt dessa studerande i olika situationer. Till exempel har högpresterande väldigt ambitiösa studerande lärt sig att prioritera, tänka på sig själva och ta hand om sig själva.
Londen är ändå noggrann med att betona att positiv psykologi och pedagogik inte handlar om att sopa problem under mattan och bara fokusera på det positiva.
– Vi har alla svåra perioder. Kursen handlar om resiliens och att ge verktyg att hantera motgångar och se sina styrkor och använda dem. Vi har fått feedback från gymnasiestuderande i svåra familjesituationer om att de har haft stor nytta av kursen, säger Londen.
Hur förändrar kursen världen?
Intresset för kursen har varit stort och Londen och Fagerlund är överväldigade av den positiva respons som projektet har fått. Projektet startade med enbart Londen och Fagerlund, och nu består projektgruppen dessutom av tre doktorander, tre graduskribenter och två forskningsassistenter. I forskningsgruppen ingår Stefania Fält, Nina Hongell-Ekholm, Pehr Jakobsson, Julia Simonsen, Miivi Selin-Patel och Niels Främling.
Förutom över språkgränser har kursen spridit sig över nationsgränser. Två gymnasier i Sverige hittade projektet på nätet och var i kontakt med Londen och Fagerlund. De hade letat efter något motsvarande i Sverige utan resultat. I och med att lärarutbildningarna har hållits på distans har representanterna från Sverige kunnat delta i utbildningen och få kursmaterialet, även om projektfinansieringen inte omfattar Sverige. I det ena rikssvenska gymnasiet är det 240 studerande som i år tar kursen Studera starkt.
– Nu har deltagarna från Sverige målsättningen att sprida kursen till flera gymnasier i Sverige, säger Londen.
På utbildningarna som forskningsgruppen har hållit för lärarna har det tydligt framkommit att kursen fyller ett behov.
– Lärarna säger att de är bra på att stöda studerandena i skolämnen, men att den mentala biten glöms bort. Kursen har hjälpt lärarna att stöda sina studerande och det är jättefint att se hur de verkligen vill jobba för och är engagerade i att deras studerande ska må bättre, säger Londen.