Vägen till ett bra vitsord i modersmålet kartlagd

Ny forskning ger en unik inblick i modersmålsprovets bedömningsprocess. Censorerna värdesätter särskilt språkriktig kompetens och förmåga att problematisera texten när de bedömer abiturienternas uppsatser i modersmål.

 – Bedömningen av studentexamensuppsatser är en myndighetsutövning som påverkar många abiturienters fortsatta studier. Som det enda obligatoriska provet i studentexamen har modersmålsprovet en speciell tyngd och goda resultat i det beaktas i antagningen till högskolor och universitet.

Det säger Sofia Stolt, som analyserar studentexamensuppsatser i modersmål och litteratur i sin doktorsavhandling.

Stolt beskriver i sin avhandling modersmålsprovets väg från studentskrivningarna via lärarens poängsättning till censorernas slutliga bedömning. Hon har undersökt uppsatser, som bedömts med de goda vitsorden laudatur och eximia, och analyserat de kommentarer som censorerna på Studentexamensnämnden skrivit på uppsatserna i samband med sin bedömning.

För lärare och abiturienter öppnar hennes avhandling dörrarna till en inte tidigare visad skriftpraktik. Avhandlingen innehåller exempel på hur censorerna uttrycker olika värderingar i sina kommentarer på goda uppsatser och vilka kompetenser de lägger värde på. Fokusen ligger på sådana uppsatser som censorerna diskuterar sinsemellan och på sådana där censorernas bedömning avviker från lärarens.

Resultaten från studien visar att censorerna främst ger positiva värderingar kring uppsatsen som text och mer sällan kommenterar abiturienten som person. I sina bedömarkommentarer visar censorerna att de värdesätter en språkriktig kompetens i de texter som bedömts med de högsta vitsorden. De uppmärksammar också abiturienter som problematiserar texten och drar paralleller mellan den egna texten och yttre källor.

– Dessa färdigheter hos abiturienterna är också sådana som ingår i den läsförståelse som mäts i PISA-undersökningarna, säger Stolt.

Stolt ser att det kommande elektroniska provet i modersmål och litteratur kommer att ge abiturienterna möjlighet att använda sig av olika uttrycksformer i olika sammanhang. Även i det provet kommer censorerna att kunna bedöma kollegialt, vilket Stolt med tanke på elevernas rättskydd anser vara viktigt.

– Det är viktigt att modersmålsprovet behåller sin position som ett obligatoriskt prov i framtiden och att läroämnet ges de resurser det behöver – inte minst för att goda kunskaper i modersmålet påverkar inlärningen i övriga läroämnen. 

FM Sofia Stolt disputerar 16.12.2016 kl. 12.15 vid Humanistiska fakulteten, Helsingfors universitet på avhandlingen Vägen till vitsordet - En studie av värderande yttranden i bedömarkommentarer på studentexamensuppsatser i modersmål och litteratur. Disputationen äger rum i Auditorium XII, Unionsgatan 34. Stolt är modersmålslärare och universitetslärare i svenska vid Hanken.

Kontaktuppgifter

Sofia Stolt: sofia.stolt@helsinki.fi, sofia.stolt@hanken.fi, 050 300 88 47.